Priserna i samhället stiger just nu i två raketsteg. Först stiger priserna på el och bensin. Orsaken är förstås Hormuzkrisen.

Sedan kommer steg två: Dyr el och bensin driver i sin tur upp priserna på en rad andra tjänster och produkter. Det vill säga inflation. Därför höjer Riksbanken räntan närmaste halvåret till cirka 2,25%.

Att höja räntan dämpar i sig däremot inte energipriserna. Mycket av vår energi tillhör de basköp som hushåll och företag absolut måste göra i vardagen.

En höjd ränta kan däremot sikta in sig på att bromsa andra priser från att höjas i energiprisernas skugga – som mat, resor, hotell och kläder.

Bara priserna på el och bensin har under september stått för två tredjedelar av den breda inflationen. Och under hösten och vintern kan det mycket väl fortsätta ta för sig.

För två år sedan dubblades elpriset i november, jämfört med månaden före. I år ser det dessvärre ut att kunna hända igen. I prognoserna talas det redan om snittpriser på 140 öre i södra Sverige, före årsskiftet.

Samtidigt vet vi att bensinpriserna höjs med 3 kronor i december när skatterabatten tas bort. Tillsammans driver elen och bensinen på priserna på en rad andra tjänster och produkter.

Kan då höstens högre ränta stoppa hushållen från att återvända till goda, ljumma tider av högkonjunktur? Absolut kommer några av oss att bromsas. Vi väljer att avvakta några månader till. Men knäcker det konjunkturen? Nej, vi är främst ett exportland och exporten ser ut att ta ett rejält kliv uppåt nästa år.

Mer om: Elpris • Bensinpris • Matpris • Inflation

Vad väntar du dig av räntan?/claes hemberg