Efter sju långa veckor har flera oljetankers passerat genom Hormuzsundet. Oljepriset faller men oljekrisen är knappast över. Dyr bensin och el lär eka kvar. Ransonering är inte undanröjd. För Iran har upptäckt ett vapen som kan skaka världsekonomin, på flera olika sätt.

BBC rapporterade på lördagsmorgonen att rader av oljefartyg stävade mot sundet. Satellitbilder visar nu även att fartyg har passerat. Samtidigt kommer besked från Teheran att de stänger sundet igen. Liknande motstridiga besked lär vi få leva med närmast tiden.

Fyra stora frågor är kvar att lösa. Det gäller förhandlingen, lager, misstro och alternativ.

1) Förhandling tar tid – 90 dollar fatet

Att Iran stänger Hormuz igen lär vi få se många gånger de närmaste veckorna. Det vi ser är ett förhandlingsspel. Hur utdraget det blir är den första frågan som oljehandlare och ekonomer ställer sig. Den nya osäkerheten kan pågå i veckor.

Under tiden lär oljepriset och alla andra energipriser åka jojo dag för dag, mellan oro och hopp. Att priserna fortsätter på den nuvarande ovanligt dyra nivån – 90 dollar – är något vi får räkna med. Vilket syns i priset på vår el, bensin och resor.

2) Glappet tar tid att fylla

Vi har dessutom ett glapp att ta igen. Sju veckor har passerat med markant mindre oljeleveranser till omvärlden. Om nya leveranser nu kommer igång kommer det att ta två månader att nå lagernivåerna före krisen.

Att överbrygga glappet av uteblivna leveranser av olja och gas tar tid. Det gör att priset kan hänga kvar på en hög nivå hela hösten. Det gör att ransoneringar ändå kan drabbas oss närmaste tiden.

Under tiden kommer vi att se fortsatt förhöjda priser på bensin, flygbränsle och diesel, som också lyfter upp priserna på el.

3) Misstro höjer priserna – 80 dollar fatet

Även när den akuta krisen lagt sig har vi en ny misstro mot oljan och gasen. Det beror på att världen nu insett att Iran har ett verktyg som är långt starkare än kärnvapen. Att blockera Hormuzsundet kan de lätt göra igen.

Iran träder fram som en global maktspelare i energifrågan. Det är inte bra för oljepriset och priserna på energi över huvudtaget.

Det ger världen ett högre grundpris på olja och gas. I stället för tidigare 70 dollar kan priset nu parkera sig 10 procent upp, kring 80 dollar. Vilket också slår igenom på bensin, gas och även elpriserna.

Senaste månadens prischock i oljan syns redan i den breda inflationen. Vi kan få se 3-4 procent inflation i sommar och höst. Det hämmar den breda återhämtningen i ekonomin, som kan bli ytterligare ett år försenad.

4) Arvet av Hormuzkrisen

Den största frågan är ändå arvet av årets oljekris. Redan Ukrainakrisen skakade Europa. Nu förstärks det av Hormuzkrisen.

Tilliten till olja och gas är på fallrepet. Det handlar om både säkerhet och ekonomi. Europa kan bli självständigt i energi om vi vill. Samma sak i Indien, Kina, Indonesien …

Gamla källor tillbaka

Många lär hoppa på el, men det finns gamla energiformer som kan få nytt liv. Energi som är välkänd hos såväl politiker som allmänheten. Därmed riskerar vi att gå bakåt i utvecklingen först, innan vi blickar framåt.

Vi lär få se växande intresse för biomassa, avfall och kolkraft igen. Inte för att det är billigt, utan för att vi kan finna och bryta det i Europa. Det talas om en omställning till kol, framför allt från gas.

El snabbas på

Tysklands näringslivsminister talar nu återigen öppet om ny kärnkraft. Gasverken nämns inte. Tyskarna reagerade med att beställa 30 procent fler värmepumpar. Över Europa har vi redan sett en ökad försäljning av elbilar. Elpriserna steg 40 procent under mars, jämfört med fjolåret. Samtidigt faller priset på bensinbilar.

Vi har också redan pågående storsatsningar på vindkraft och solkraft i Europa. Både Danmark, Tyskland och Spanien är offensiva. Italien tillhör ett av de mest gasberoende länderna i Europa. Där lär Hormuzkrisen eka som en väckarklocka många år framöver, både i frågor om säkerhet och ekonomi.

Mer om          Oljekrisen         Elpriser           Bensinpriser

/Claes Hemberg