Hushållens ekonomiska oro är tillbaka i skuggan av oljekrisen. Det visar KI och DN/Ipsos. Men hushållen bär delvis på en uråldrig syn på oljekrisen. De nya orosmolnen är räntan och elpriserna.
Den första oljekrisen 1973 gav hemskt dyr bensin och olja. Ofta kostade de nya priserna 2–3 månadslöner extra. Svenska hushåll upplevde då den största ekonomiska krisen på många årtionden.
Den nya och andra oljekrisen rör däremot hushållens plånböcker på ett annat sätt. I dag är hushållens ekonomi, lån, tillväxt och vägval några andra.
Det gör att även regeringens förslag om 1 kr lägre bensinskatt missar huvudproblemen…
Elen – den stora kostnaden
Under oljekrisen 2026 har elen har tagit över som huvudkälla till energi. Elen har vuxit från 10 till 90 procent av vår energi. Därför har tillfälligt dyr el också grävt djupa hål hos svenskarna. Den är långt dyrare än dyr bensin.
Här i mars blev stressen ytterligare tydlig. Eftersom oljekrisen lyft elens pris hela 40 procent. Det gör att hushållen förlorat tusenlappar på elen. Medan bensin bara kostat några tior extra.
Den nya andra oljekrisen lär däremot dröja kvar längre än vi anat. Redan medger amerikanska källor att kriget kan pågå i månader.
Då kan vi åtminstone tillfälligt luta oss mot mildare väder, vilket lättar på elpriserna något. Men tyska gaspriser lär fortsätta att styra elpriserna i södra Sverige, vilket kan slå dyrt mot de svenska hushållen redan i höst och vinter.
Räntan viktig
En mer direkt fråga är signaler om oljeinflation. Det kan kosta i 3–4 procents inflation redan de närmaste månaderna. Det är dyra pengar om alla våra utgifter blir dyrare. Men den är inte värst.
Eftersom vi har mer pengar i bolån än i vardagens utgifter, så slår räntan ofta värre än inflationen. 3 procent dyrare utgifter kostar 2 000 kronor i månaden. Men ett vanligt bolån som stiger från 2,5 till 4 procents ränta kostar ytterligare 2 500 kronor i månaden. Många har större bolån än så.
Över några år är däremot inflationen långt mer besvärlig, eftersom den hänger kvar. Den backar sällan tillbaka. Men det gör ju räntan. Denna gång kan räntans uppgång och fall passera förbi på bara 1 år. Riksbanken har ju lärt sig att bli både snabbare uppåt och nedåt. Särskilt som källan till inflationen är mycket specifik.
Dyrare mat ett problem
Dyrare mat kan vi också få se i spåren av inflationen. Men det dröjer antagligen till sensommaren. Dessförinnan får vi en sänkt matmoms som skyddar matkassarna.
Om vi får sänkt matmoms med 6 procent kan vi dessvärre mötas av 2 procent dyrare mat, i skuggan av högre dieselpris som slår mot bönderna. Det gör att vinsten av matmomsen a 8 000 kronor per hushåll blir bara 5 000 kronor.
Summa summarum blir högkonjunkturen ytterligare försenad. Tidigare pekade köpkraften på en återkomst till 2027. Nu kan den bli två år försenad. Något som också försenar en starkare konjunktur.
El i söder. Bensin i norr.
Olika delar av landet får också sina plånböcker påverkade av olika energi.
I norr kör de ofta betydligt mer bil över längre avstånd. Då blir också bensinen viktig i dagsläget. Särskilt som de i norr har lägre elpriser än i de södra delarna. Nu har visserligen elpriserna börjat stiga även norröver, så om bensinen eller elen är viktigast i norr återstår att följa.
Omvänt ser vi i söder. Där är elen i fokus. Där är kollektivtrafik vanligare och elen desto dyrare, så de är mer elberoende. Särskilt med tanke på de stora svängningarna i elpriset den senaste tiden, i bakvattnet av tyska gaspriser.
El en norrländsk extrakraft
På sikt borde däremot norrlänningarna se billig el som en signal. Norrlänningarna om några borde gynna sin ekonomi med billig el till elbilar. Där kan de bli elens stora vinnare.
Att köra i vinterväglag klarar också dagens nya bilar utmärkt. Den senaste modellen från BYD lovar att ladda 70 mil på fem minuter, även vid minus 30 grader. Ja, vår energi håller på att förändra vår vardag.
mer om Oljekris Elpris Bensinpris
/Claes Hemberg