När Norge i början av 60-talet började leta efter olja var det ett europeiskt land som vilket som helst. Efter många år av letande kom den första oljeträffen. Det stora oljefyndet Ekofisk 1969 förändrade Norge i grunden.

Efter 30 års häftigt oljefestande insåg norrmännen att de behöver lägga undan  pengar för framtiden. Så startade de petroleumfonden i slutet av 90-talet.

I dag är ”norska pensjonsfonden” störst i världen, sett till antalet invånare. De har närmare dubbelt större kassa än nummer två; Singapore.

Oljepengarna går även raka vägen till konsumtion. De utgör idag ofta en fjärdedel av statsbudgeten. Med andra ord pengar som i hög grad avgör Norges vardag och framtid.

Gynnas av oljekrisen

Just nu gynnas Norge dessutom av oljekrisen kring Hormuz. Högre oljepris gynnar norrmännen. Norska staten tjänar ytterligare 1 miljard kronor per dygn på oljekrisen. Det är utöver de 3 miljarder som landet redan tjänar per dygn.

Ja, varje år inkasserar Norge i vanliga fall omkring 800-1 000 miljarder kronor från sin olja. Nu får de loss kanske 500 mdr till. Och de har, som ingen annan, under årtiondena tagit hand om pengarna, som vuxit till ofantliga 4 miljoner per norrman.

Svenskar är förlorare

Under tiden får svenska hushåll betala extra för norsk olja. Det är ju från Norge vi hämtar våra svarta droppar. Nära allt som strömmar i våra bilar, flyg, bussar och lastbilar kommer från Norge.

Därför är det mest politik-snack om att vi har ”ingen brist på olja”. Samma politiker missar att erkänna att bensinpriset kan bli hur dyrt som helst. Om nu inte oljekrisen får ett snabbt slut lär tomma lager snart svida ordentligt i bensinpriserna.

Redan märks här en motreaktion – mot oljekrisen. Rekordmånga har valt elbil, solpanel och hembatteri.

En liten fördel har även vi av den norska oljan. Några 60 000 svenskar arbetar i Norge.

Norska statens pensjonsfond är numera obegripligt stor: 21 000 miljarder norska kronor.

Jämför det med svenskarnas gemensamma rikedomar. Vi har tillsammans en statsskuld på totalt 1 200 mdr eller cirka 117 000 kronor per svensk. Varje norrman har indirekt en kassa för att kunna betala av den svenska grannens skuld 32 gånger om.

Norge svagt att ställa om

Norrmännen menar nu att de kan pumpa olja i ytterligare 25 år. Men frågan är om inte köparna försvinner före oljan tar slut. Och vad gör norrmännen då?

Deras satsningar på nästa energivåg – elen – är knappast övertygande. De leder visserligen i antalet elbilar. Men det räcker knappast för att samhället ska dra fulla fördelar av elen.

Danskarna, finnar och även svenskar ligger klart bättre till –  i hur vi producerar egen el, använder el, väljer lågt elpris mm. Vi är mer elmogna kort sagt.

Omvänt tappar norrmännen här i snabb takt, visar sammanvägning av hushållens elmognad (HEMI- Household Electric Maturity Index). Senaste åren är tyskarna förbi norrmännen. Men tyskarna vinner inte i elbilar, utan tyskarna vinner på bredden på el – i produktion, digitalisering och användning.

Nästa oljekris blir norsk

I dagsläget ser vi inte att norrmännen har någon kniv mot strupen. Om vi tittar på eftersvallet av textilkrisen, varvskrisen, stålkrisen samt fastighets- och telekomkrisen, så har det just kriserna som uppenbarligen fött många nya bolag i Sverige. Men något Spotify, Klarna, Skype, Einride har vi inte sett ifrån Norge…

Kanske kan Norge till och med se fram emot att oljeköparna tar slut, så att landet får en liten oljekris att bita i. En omvänd oljekris – som slår nedåt.

De som är så väl förtrogna med oljans energi, borde kunna vända det till något elektrisk utöver det vanliga. Vad det kan bli går knappast att gissa.

Då kan vi få se de verkligt norska kämpatakterna med krafttag utöver det vanliga. Ungefär som i skidspåren. Vad det blir av Norge och deras historiska äventyrslystnad över haven och ned oljebäddarna efter oljan är jag mycket nyfiken på.

Mer om            Oljepris            Bensinpris           Elpris

/Claes Hemberg