En ny våg av matinflation väntar. Orsaken är bland annat dyr el och bensin. Svaret blir mer rörlig matmoms, kort sagt. Och många fler skatter lär behöva gå i mat-moms-skolan för att vägleda hushållen rätt.

Mat har en stor nackdel. Vi måste köpa den. Fördelen är att en vanlig mataffär har 10 000 varor och vi måste inte köpa allt.

Lägg till att maten tar en markant stor del av ekonomin i särskilt små plånböcker. På samma sätt finns fler köp som tar besvärande stor plats hos vanliga hushåll.

Och närmaste åren väntar nu en ny våg med stigande priser. Därför är det akut att lotsa hushållen mer rätt i plånboken.

Dyrare mat väntar

Orsaken till återigen dyrare mat hittar vi i dyr olja i skuggan av krisen kring Hormuzsundet. Det har fördyrat både diesel och gödsel som bönderna gärna använder.

Detta märks redan i höst. Och analytikerna spår att matpriserna därför kan stiga flera procent.

Sedan hänger dyr energi kvar. Den äter sig in via dyr gas och lär märkas även nästa års priser på energi och mat.

Torka ökar matpriser

Redan här i sommar märks ytterligare ett annat känt gissel. Torka gör att skördarna väntas bli 20 procent lägre. Det gäller vete i Sverige, men även ris, majs och kaffe kan drabbas. Det låter som dyr matinflation.

Vi har sett det tidigare och lär få se det igen.

En matinflation på 3–4 procent per år är inte konstig, säger flera bedömare.

Höjer hela inflationen

Dessvärre slutar det inte där. Eftersom mat är en stor utgift hos många hushåll kan detta öka inflationen i hela samhället med hela 1 procentenhet.

Halva vår inflation om 2 procent kan därmed bli matinflation det närmaste årtiondet. Ja, det tar tid att ställa om jordbruket till ett varmare klimat. Om det ens går.

Därmed kan dyr mat ge dyrare boräntor.

Det är en fråga som knappast fått det rum den borde; både vid köksborden och hos centralbankerna.

Matmomsen i spel

Därför lär också matmomsen bli en stor fråga även framåt. Momsen kan behöva cementeras på låga 6 procent redan i vår, till stöd för hushåll med mindre plånböcker.

Kruxet är att politiker gärna byter fot ofta. Det är stökigt för vanligt folk. Ekonomi handlar ju om lång planering. Här måste även politikerna bli mer vidsynta och långsinta. Särskilt när det gäller skatter.

Sedan lär några röster förorda att matmomsen får flera olika nivåer. Några vill gå till noll moms när det gäller nyttig mat som frukt och grönt. Andra talar om dubbel moms på onyttig ”mat” som läsk och godis.

Viktig skola

Att matmomsen kan höjas, minskas och breddas lär sedan bli en otroligt nyttig skola för både hushåll, myndigheter och politiker.

För vi lär behöva se många fler vägledande skatter.

Särskilt nu när samhället förändras i rask takt, både i fråga om priser, energi och klimat så kan hushållen med lite vägledning snart hitta stora nya fördelar i sin ekonomi.  Ja, förändringarna är ju inte bara stressiga. Med rätt vägledning kan de bli ekonomiskt nyttiga.

Elskatten hettar till

Frågan är om inte basutgiften el är en större fråga. Den kan ju bygga om hushållens ekonomi på riktigt, med lägre utgifter för resor, värme, kyla och vardag. Den har däremot inte politikerna upptäckt.

Danskarna har sänkt elskatten med 99 procent. Vilket stärker hela hushållens ekonomi direkt och lockar dem till mer varaktiga elval som stärker dem än mer på lång sikt.

På samma sätt lär skatterna på låglöneyrken, bostäder, solpaneler och bensin fortsätta koka i väljarleden. Eftersom inflationen fortsätter att kväsa hushållens konsumtion.

Frågan är istället vilka skatter vi ska höja. Det är lätt att sänka skatter, men vård, skola och omsorg är inte billiga när befolkningen blir allt äldre.

Mer om        Matpriser          Skatter         Inflation

/claes hemberg