Bensinskatten sänks med 3 kronor. Prislappen för staten blir 17 mdr och det gynnar varannan svensk. Om vi lade samma pengar på elskatten skulle den sänkas med 70 procent och gynna alla svenskar.
Priset blir nu 16 kronor per liter eller nära priset före Iran-krisen. Regeringen försöker därmed sopa bort effekten av den globala oljeoron. Men lyckas de?
Nja, oljekrisen kan mycket väl pressa upp bensinpriset till 30 kronor närmaste månaderna. Lägg till den långsiktiga politiken med högre koldioxidskatter. Allt för att styra mot el. I det perspektivet ter sig sänkt bensinskatt som ett villospår. Ömsom ett stilla valfläsk.
Och är detta för hushållens bästa ekonomi? Bara varannan svensk kör bensinbil. Ska vi verkligen stimulera dem att stanna kvar i bensinbilar, som vi vet är betydligt dyrare än motsvarande elbil.
Sänkt elskatt ger till fler
Samma pengar skulle sänka elskatten med en femtedel. Skatten på el skulle kunna sänkas från dagens 36 till 11 öre.
En sänkt elskatt skulle dessutom gynna alla hushåll.
För en boende i lägenhet skulle det sänka elpriset med 750 kronor per år.
Villaägaren skulle spara 6 000 kronor per år.
El mer visionärt
Samtidigt vet vi vart samhället är på väg. Att då stimulera el och därmed elbilar vore framsynt. Nu väljer regeringen istället att stimulera en 120 år gammal teknik som är på väg att fasas ut.
Att sänka skatten på bensin med 3 kronor skulle lätt kunna beskrivas som falsk marknadsföring. Särskilt om vi ser till alternativen.
För låginkomsttagare
Är lägre bensinskatt en låglönesatsning? Ja, det går att argumentera för det. Bensinpriset slår hårt mot hushåll med liten plånbok. När bensinpriset steg 40 procent kostade det 2,5% av låginkomsttagarnas plånbok. Det är tio gånger dyrare för dem än för de med högst inkomst.
Mer om Bensinpris Elpriser Oljekris
/claes hemberg
