Hushållen får lite krisstöd. Ett elstöd på 1 000 kronor till dig i villa och 1 krona per liter lägre bensinskatt. Det är småpengar när vanliga hushåll sett elfakturan stiga med 5 000 kronor per månad. Det goda är att politikerna medger hushållens nya energikris.
Hushållen får nu ett första krisstöd. Det kan mycket väl komma fler. Energikriser är ofta besvärliga och segdragna, och hushållens väg tillbaka var redan ovanligt krokig – efter år med dyr ränta, tullar och nu senast dyra elpriser.
Skeptikerna lär se krisstödet som en varning om att energikrisen mycket väl kan förvärras och förlängas. Det korta kriget kan bli en lång konflikt.
Optimisten kan samtidigt se stödet till hushållen som en signal om att regeringen har en god dialog med Riksbanken och att fler stöd kan komma, om så behövs.
Hushållen behöver hjälp
Riksbankens besked i förra veckan andades oljekris och bakbundna händer. De såg framför sig stigande priser på hushållel och bensin– något de själva har svårt att möta med sänkt eller höjd ränta.
Mellan raderna bad Riksbanken om politiskt stöd till hushållen för att de inte ska tappa tempot i lågkonjunkturen och ge en ny resa nedåt.
För krisen är knappast över. Därför ska vi se dagens krisstöd som ett första i en bredare utrullning. Krisen här är och kan bli kvar långt längre än vi anat.
Fler krisstöd väntar
Senaste statistiken från Konjunkturinstitutet visade hur hushållen tappat tempot i återtåget till en högkonjunktur. De senaste månaderna backar de igen, vilket är allvarligt eftersom det är just hushållen som skulle sätta fart på svensk ekonomi.
Vanliga villaägares elfakturor har den senaste tiden ofta kostat 5 000 kronor extra, både i januari och februari. Lägg till att bensinen nu börjat klättra i pris. Då är det inte konstigt om den kommande statistiken visar på markant skeptiska hushåll.
Denna gång tycks regeringen jobba närmare och mer ihop med Riksbanken. Oron för stagflation – med nya prisökningar i en lågkonjunktur – tar de uppenbarligen på stort allvar.
Nytt samarbete ger stöd
Senaste dagarna har även det internationella energiorganet IEA uppmärksammat världen på risk för oljeransonering. Både priserna på gas och olja har stigit kraftigt. Även elpriser och bensinpriser har ökat med 30–40 procent.
Den närmaste veckan lär oron fördjupas. Nu angör de sista fartygen från Persiska viken – de som hann avgå innan krisen inleddes. Nästa vecka står hamnarna tomma. Det lär skruva upp priserna ytterligare.
Dessutom föreslår regeringen ett förstärkt elprisstöd. Det rör sig om några få tusentals extra bilar på marginalen. Men behövs det redan? Hellre då att förklara och folkbilda kring elbilar – att de är en fördel för hushållens ekonomi, även utan politikernas bidrag. Om den insikten når ut blir än fler vinnare på den nya elen.
Mer om Elpris Bensinpris Gaspris
/Claes Hemberg
Att först bygga om elsystemet så att det inte kan leverera el i rätt mängd och till ett vettigt pris och därefter försöka mildra problemen via diverse konstiga stöd för att vinna val är ingen bra metod. Det är främst de med elvärme som råkar illa ut och värst de som har direktverkande el. Eftersom dessa problem kommer att bestå under lång tid så bör de som har elvärme få hjälp att byta till billigare alternativ. Det är ofta hus i områden där investeringar i huset inte ökar värdet på huset motsvarande investeringen.
Dag, det där att vissa områden har så bostadspriser att de inte tror sig kunna räkna hem en renovering, är verkligen tragiskt. Men ska du bo kvar så sjunker ju månadskostnaden. Så jag måste ändå tro att de borde lämna direktverkande el bakom sig. /claes
Det är därför stödet borde vara riktat till dem som inte har ekonomiska muskler att investera sig ur problemet. Nu blir det väl återigen större bönder som håvar in eftersom de har enskild firma och hög elförbrukning.