Kapplöpningen om en konstgjord sol är i full gång. I fjol nådde den kinesiska reaktorn EAST 1 066 sekunder. Senaste veckan har nu den franska reaktorn WEST förlängt rekordet till 1 337 sekunder.
Ända sedan svenska folkomröstningen om kärnkraft 1980 har vi hoppats på den rena kärnkraften – fusionskraften.
Istället kom katastroferna Tjernobyl (1986) och Fukushima (2011), som satte stopp för stora delar av ny kärnkraft. Senaste åren börjar nya planer ta form. Mest talas det fortfarande om gammal smutsig kärnkraft. Kina bygger ett 40-tal. Europa har ett fåtal traditionella byggen igång.
Men den gamla tekniken har blivit hemskt dyr. Brittiska Hinkley Point ser nu ut att landa på 600 mdr kronor. En varning om något.
Ren kärnkraft på gång
Samtidigt märks det stora alternativet växa fram. Den rena kärnkraften. Flera pilotanläggningar för fusion – sammanslagning, finns i franska Cadarache och kinesisk Hefei. Även Korea, Storbritannien och USA finns liknande teknik.
På bara ett år har driftstiden utökats med 25 procent, nu senast av fransmännen.
Efterliknar solen
Att efterlikna aktiviteten i vår sol är förstås oerhört komplicerat och spännande. Det handlar om extremt höga temperaturer, magnetfält och att balansera en ”solplasma” så att atomkärnor kan slås samman. Det som fysikerna kallar fusion.
Och bara insikten om att solen är extremt energisnål, när den väl är igång, lockar vetenskapen att tänka om en evighetsmaskin.
I praktiken är det en slags vätekärnor som reaktorn försöker smälta samman till helium. Samtidigt frigörs energi. En reaktion som påminner om hur solen producerar energi.
Två väte blir ett helium
Första steget tycks nu börja fungera allt bättre. 1337 sekunder har reaktorn kokat.
Det handlar inte bara om temperaturer på över hisnande 100 miljoner grader Celsius, utan även om att hålla reaktorns innehåll stabilt. Så att fysikerna stegvis kan börja förstå hur de faktiskt ska kunna styra processen.
Vår sol har avgjort bättre förutsättningar för just fusion. Solens enorma storlek (333 000 jordar) skapar en gravitation som pressar kärnorna samman. Det är naturligtvis svårt att kopiera på jorden.
I en fusionsreaktor måste väteatomernas kärnor — väteisotoper — röra sig därför oerhört snabbt för att övervinna kraft som naturligt stöter kärnorna ifrån varandra.
Inget uttjänt kärnbränsle
Den geniala fördelen med fusion är att processen inte lämnar efter sig långlivade radioaktiva och farliga rester.
Själva reaktorväggarna och utrustningen kan tillfälligt stråla efter att den tagits ur bruk. Men den är sannolikt ofarlig redan efter några årtionden. Till skillnad från vår gamla kärnkraft där avfallet måste lagras i 100 000 år.
När kan vi se dessa reaktorer i mer kommersiell drift, när nu den springande frågan. Förhoppningsvis någon gång under 2040‑talet, enligt en rad experter. Det kräver ytterligare tekniska genombrott i material och energiproduktion. Vi kan bara hålla tummarna.
Mer om Kärnkraft Energipriser Elfeber
Vad väntar du dig?/Claes Hemberg