Löften om energi är svåra att uppfylla. Det visar inte minst de senaste fyra åren. Hushållens energistress hänger i, trots dyrare och billigare priser, stöd och pristak.

Energi går lätt att lova. Det är också lätt för hushållen att bli missnöjda och besvikna. Särskilt när priser är ojämna, regler är snåriga och vägledningen erbarmlig.

Lägg till att hushållens köpkraft är svag, inflationskrisen biter sig kvar och räntan ska snart kan börja stiga. Här kan vinterns el och bensinpriser bli värsta på många år.

Ett elpristak har till exempel införts. Men det är på en så hög nivå (150 öre) att det inte har skyddat ett enda hushåll, ens under vinterns elpriskaos var hushållen nära skyddet. Elstödet gav bara några tior till de flesta hushållen.

Sänkt skatt på el minns nog många från valrörelsen. Den har visserligen sänkts, men det blev bara 10 öre lägre elskatt. Bensinpriserna är dock ner med 4 kronor – även om de hade lovat 5–6 kronor.

Med tanke på att bensinen är en mindre utgift än elen finns det här mer att önska. En sänkt elskatt vore långt viktigare. Men där tycks hushållen hellre hurra fram bensin än el, som om de inte ser sina verkliga utgifter.

Kärnkraften är spännande. Blir den dyr eller billig? Arbetet med ny kärnkraft är igång, men det dröjer. Om du väntade dig färdiga reaktorer får du vänta några år till.

Flaskhalsar kostar dyrt, och de pengarna skulle delas ut. Det har vi inte sett något av.

Andelen biobränslen skulle minskas i reduktionsplikten, och det har skett. Reseavdraget har höjts från 18 till 25 kronor per mil. Laddstolpar har vi fått fler av, men många önskar ännu fler. Energirenoveringar har fått mer stöd, men även där önskar många mer.

Intressen går isär

Politiken lyckas däremot inte förklara att mer el stärker plånboken. Att elen sänker den totala notan för energi. Att el både sparar och tjänar pengar åt hushållen om de villl.

En sak har politikerna inte heller räknat på: vad alla löften gav i kronor och ören till hushållen. Det är tydligt att här finns två läger:

De som bor i lägenhet och äger bil tycks hittills vara vinnare, eftersom deras lilla elförbrukning är dyr och deras dyra bensin har blivit billigare.

De som bor i villa lägger däremot 3-4 gånger mer på el än bensin, så de borde vara mindre nöjda – men de kanske hoppas på ny kärnkraft.

Hur som helst är det lätt för väljarna att irra bort sig i olika energifrågor. För vad är ett elstöd, ett elpristak eller en vettig elskatt? Danskarna har under 1 öre i elskatt, medan vi sänkte från 42 till 33 öre.

Förtroendet för landets elbolag säger allt. Det är rekordlågt.

Mer om          Elpris         Elnät        Bensinpris

Vilken energifråga vill du se i valdebatten/Claes Hemberg