Elskatten har höjts nära varje år i 75 år. Är det bra för hushåll och samhälle? Vi glömmer bort är att den slår mot dem med minst plånbok. En fråga som borde finnas med i riksdagsvalet.
Skatt på el har vi haft sedan 1951. Den började på 1 öre och har sedan höjts till som högst i fjol, till 55 öre. Det är en diger prishöjning på 5 400 procent, diskuterade vi Expressen.
Kruxet är att elskatten slår mot dem med minst inkomst och samtidigt mot den del av samhället som väntas växa mest de närmaste åren, när allt mer energi hämtas från el. Och vi samtidigt använder betydligt mer el.
Elen är ju något som i grunden gynnar hushållen, eftersom den är både billigare och smartare än alla andra energiformer. Men elskatten blir också en broms, särskilt när allt fler hushåll av ekonomiska skäl behöver gå över till elbil.
Mest utsatta
Elskatten slår dessutom mest mot dem med minst plånbok. Det har blivit extra tydligt det senaste året.
I fjol hade en normalvilla 5 000 kronor i månaden på elfakturan. I år 12 000 kronor, eller nära en fjärdedel av lönen.
Mest påverkade är de i landsorten. Där är villor billigare att köpa, men elpriset har det senaste året gjort villorna mycket dyrare att bo i. Har du köpt en villa i en storstad, har du ju redan från början en hyfsat tålig ekonomi.
Höjs automatiskt
Lägg till att elskatten höjts per automatik. Den har stigit i samma takt som de breda prishöjningarna i samhället (KPI). Så oavsett hur smart, billig eller bra ny el produceras eller används – så har staten knaprat en växande del av hushållens elbudget.
Samtidigt har skatten på bensin faktiskt sänkts flera år i rad, eftersom den inte längre följer KPI. Av någon outgrundlig anledning.
Växande el-ilska
Låt gå att elskatten länge har gått under hushållens radar och irritation. Men nu börjar såväl elen 
som skatten kosta på. Nu kan vi som följer olika forum och insändarsidor notera att det kokar i folkleden.
Särskilt upprörda är folk då en stor de av elavgiften är nätavgiften, som sprungit iväg senaste åren. När myndigheter och politiker låtit så ske.
Att staten behöver skatteintäkter är uppenbart, till vård och skola. Men är elskatten rätt väg att gå? Danskarna sänkte nyligen elskatten med -99%. Det måste finnas andra, mindre skadliga sätt.
Sänk skatten mer
I år ”firar” vi 75 år med skatten med en första påtaglig skattesänkning: från 55 öre till 43 öre. Det är ett gott steg för att minska pressen mot de redan mest pressade hushållen.
Skattesänkningen på elen är ändå liten. Jämför vi med matmomsen, som också slår mot dem med minst plånbok, ger den fyra gånger mer till hushållet. Här finns mer att göra.
Lägg till att elen behöver bli begriplig, i begrepp, avgifter, teknikstöd mm. Elfebern har bara börjat.
Mer om Elskatt Elpris Elnät El-appar
/Claes Hemberg
Det är många skatter som slår mot de med svagare ekonomi så den plötsliga omsorgen verkar inte trovärdig. Det svenska samhället från stat ner till kommun har mycket stora utgifter för införandet av vindkraft. Centerpartiet har infört en egen myndighet för att ersätta kärnkraft med vindkraft, där det jobbar flera hundra personer. Mycket stora belopp avsätts, ihop med regioner och kommuner, till att planera för mer vindkraft. Elskatten är verkligen inte en ren fiskal skatt. Vi får heller inte glömma de summor som går till klimatkliv o industrikliv samt elslukande projekt som Northvolt o Stegra. Staten har stora utgifter för ombyggnad av elsystemet.
Även nätavgifterna beror på omställningen av elsystemet. Vid tillfällen som i vinter med stopp av vindkraftsproduktion och därtill hörande höga elpriser är det fel att rikta kritik mot skatter o nätavgifter. Fakta är att ombyggnaden av det svenska elsystemet kostar mycket pengar.
Dag, just elskatten sticker ut. Jag kanske kan skriva tydligare: men syftar på det faktum att 1) vi kan inte leva utan el. 2) den är en stor andel av de mindre plånböckerna. Och att elskatten då slår särskilt hårt /c
Det är de med direktverkande elelement som det är synd om. De borde få subventioner av staten för att kunna byta till värmepump och leta extrapriser på el. För oss med låga inkomster gäller det att få ner elförbrukningen. De som har hög lön har väldigt många fördelar. De kan få tjänstebil och ladda gratis på jobbet till låga förmånsvärden. Köper de elbil privat så får de försvinnande låg vägtrafikskatt och jag är ganska säker på att de får rot-avdrag när de sätter upp en laddbox hemma. Att de med hög inkomst även skall få sänkt elskatt innebär ytrerligare en fördel, de har högre förbruknimg och får därmed en större skattesänkning än de med låg lön. Jag tror att du hänger på docent Mats Nilsson som har torgfört samma ideer som du. Jag tycker dock att vi skall slopa indexuppräkningen på elskatten.
Dag, poängen är att elen tar en stor andel av de mindre plånböckerna. Därför skulle de gynnas av lägre elskatt.
De flesta villor har sedan redan modern värme. Här diskuteras snarare subventioner av batterier, för att enklare köpa el och bidra till elnätet.
Däremot kommer övergången till elbil bli snårig. Särskilt för de i lägenhet, som har svårare ett ladda utanför på gatan i stan.
/c