En rad elnät har blivit 30 procent dyrare. Flera kommuner har uppenbarligen svårt med ekonomin. Det visar färska data. Och fler prishöjningar är att vänta.
Mölndal, Ronneby och Ängelholm. Det är de tre elnät där priserna stigit mest i år. Alla är stiger mer än 30 procent. Snittet i Sverige är senaste året bara +11 procent, visar siffror från Nils Holgerssongruppen.
Och svenskarnas energinota lära stiga mer närmaste åren. En utgift som redan idag motsvarar nära 10 procent av hushållens kostnader.
Kritiken lär växa
Att svenskarna blir förargade och upprörda över stigande pris på elnätet är begripligt. Elnät är ju något vi inte kan välja bort. Det borde göra elnätsbolagen extra delikata i sin relation till hushållen och företagen.
Prishöjningarna på elnäten beror dels på växande behov men även generösa statliga regler, där elnätsbolagen har stora möjligheter att ta ut höjda avgifter – så länge de motiverar höjningarna med nya satsningar.
Om satsningarna är nödvändiga tål att diskuteras. Frågan är om inte elnätsbolag bygger ut i onödan. När jag lyssnar runt bland bolagen ser flera av dem den risken.
Ojämnt maktspel
Kritiker menar att nätbolagen har ekonomiska resurser att anlita betydligt dyrare och även bättre advokater än vad myndigheterna har råd med. Det blir pengar mot pengar, medan politikerna – som trots allt sätter ramarna – tycks vara upptagna med annat.
Sedan behöver svenskarna sannolikt även mer elnät för att tåla den växande elförbrukningen närmaste åren. När vi går från en energimix med 65 procent el till 100 procent el närmaste årtiondena, så lär fler nät behöva rustas.
En nyckelfråga är vad de ska kosta, när och hur mycket ökad effekt som går åstadkomma utan att bygga bredare nät. Det finns stor utväxling på att använda mer mjukvara i näten, säger en rad röster i branschen. Lägg till batteriparker och att vi kan använda batterierna i den växande andelen elbilar. Ja, där har vi bara börjat utveckla alternativ.
Redan i höstas skrev jag en analys över krisen i elnäten. Många miljarder saknas. Och den som får betala är elkunden.
/claes hemberg
Vad menar du med att vi går från 65 till 100 procent el?
Marcus, tack för att du var uppmärksam på otydligheten. Jag ordnade precis meningen så att det blev tydligare. Jag syftade på att vi idag har 65 % av el i energimixen och ska upp till 100 %. /c
Vi som har solceller får knappt något tillbaka när vi säljer.
– Priset vi erhåller är bara några få ören per kWh.
– Energiskattebidraget på försåld kWh (60 öre) tas bort 1 jan 26.
– Elbolagen tar ut fasta kostnader som är ohemula.
Är det någon som kan räkna hem en solcellsinvestering?
Christer, bra fråga. Tål att undersöka /c
Enda sättet att räkna hem en solcellsanläggning är nog att ha ett så stort batteri så att man kan använda all producerad el själv. Den största förtjänsten blir ju att man slipper nätavgiften och dessutom kan hålla ner effektavgiften, när den kommer.
Anders, så kan det vara. Men likväl tål det att undersökas. /c
Det känns uppenbart att privatpersoner inte ska ha möjlighet att tjäna något på el. Att det endast ska vara förbehållet elbolagen. Synd att det slutade finnas lönsamhet i att skaffa solceller.
Hade varit intressant att se hur det kunnat se ut i framtiden om det funnits god lönsamhet för privatpersoner. Om var och varannan var mikroproducent. Då kanske vi slapp höra en massa om ny kärnkraft som ingen någonsin kan garantera säkerheten för…..
Jonas, nog har priset på solpaneler fallit några 90 procent senaste årtiondet. Och det kan nog falla i pris även frammåt. Har inte sett någon prognos för utbredningen säg 2035. Finns en bredd där kan vi nog vänta oss många stödtjänster som gör det till en affär/claes