Våra avgifter för elnäten har mer än fördubblats de senaste årtiondena. Det är väsentligt dyrare än andra priser i samhället. Och värre har det blivit senaste åren. En trend som lär fortsätta. Sättet att räkna granskas nu av myndigheterna.
De senaste åren har vi sett priserna för elnät sticka iväg både 10 och 20 procent på bara ett år. Snittet i Sverige har de senaste åren legat kring 10 procent per år, visar NilsHolgersson. Det är prishöjningar som särskilt sticker oss i ögonen, eftersom vi inte kan byta elnät. Det är ju ett monopol.
Prishöjningarna är i sig bra märkliga, kan vi tycka. Vi använder idag inte mer el än tidigare.
De snabba prisökningarna är dessutom långt över snittet de senaste årtiondena. Då har priserna för elnäten stigit med 4,4 procent per år. Det är mer än dubbelt så höga som priserna i hela samhället, som under samma period ökat med 2,0 procent per år.
Plötsligt rustar
Elnätbolagen hävdar att de måste rusta och renovera. Något som börjar synas i priserna. Med andra ord medger de att avgifterna varit för låga under långa tider – att de nu plötsligt måste rusta.
För dessvärre kostar det på att hålla liv i en gammal elledning och elstation. Men ska det kosta dubbelt mer än samhället i snitt?
Sanningen är att bolagen under många årtionden dränerat elnäten, genom att ta ut vinster både till kommunala verksamheter och till kommersiella börsbolag.
De har snålat med underhållsplanen, skulle en ekonom tänka. I stället för att rusta elnätet har kommuner lagt elnätsvinster på simhallar. Och börsbolag har delat ut vinster till aktieägare.
Räknat fel
Och nu, de senaste åren, höjer elnätsbolagen sina avgifter mer än kraftigt. Något vi lär få se mer av även framåt – med ursäkten att vi ”måste renovera och rusta”. Sanningen kan också vara: de har räknat fel eller vi har tömt kassorna.
När jag frågar nätbolagen om prognoser framåt är det tämligen tysta. De ger inga prognoser, säger det. Nys, tänker jag. Naturligtvis måste dessa jättar ha full koll på varje skruva och mutter. Många årtionden framåt. Deras tysta svar får vi istället ta som en varning. Priserna lär fortsätta klättra.
Vad gör myndigheterna, kan vi tänka? De har också räknat väl snävt, måste vi ju påpeka. Nog borde de ha krävt renoveringsplaner och renoveringsfonder även av bolagen. Det är väl just detta vi har myndigheter till.
Nu hör jag från myndigheterna att det håller på att ”tuffa till sig”. Exakt hur långt de sträcker sig blir intressant att följa.
Vad tänder om avgifterna på elnät? /claes hemberg
Skall man bygga ett elsystem med mycket sol och vind krävs det ett helt annorlunda elsystem, vilket är väldigt dyrt. Att vi dessutom tvingas att undvika att förbruka el vissa stunder beror på att vi bygger ett sämre system än vi har haft. Utvecklingen går bakåt.
Dag, tack för tanken, Men att bygga för vind och sol behöver inte vara dyrare än att bygga för kärnkraft tänker jag. Tvärt om kan ju vinden byggas närmare där den används. Naturligtvis med batterier. Men vi kan nog göra det långt billigare än 600 mdr kärnkraft och 1000 mdr elnät… Vi får se hur expertisen räknar. Vi lär få många olika svar/c
Teoretiskt skulle vindkraften kunna byggas där behovet av el finns men i praktiken byggs den så långt från förbrukningen som möjligt. Vindkraften har hittills byggts i norra halvan av Sverige där endast 10% av befolkningen bor och vindresurserna är som sämst. Detta har nu lett till att vi i sommar har fått spilla bort både vind- och vattenkraft . För att råda bukt med denna obalans så måste det byggas fler än nuvarande elva kraftledningar till den södra halvan av Sverige, där bara ledningen till Värmland kostar 16 miljarder. Att Markus Wråke och energibranschen älskar vindkraft är inget vi behöver tvivla på, det är behagligt enkelt. Utrustning som kablar, batterier, transformatorer mm är hyllvaror, det är bara att beställa och skicka räkningen till oss elkunder. Vi har byggt så ohyggligt mycket vindkraft I Sverige att vi har gått förbi Danmark och har blivit det land i världen som producerar mest vindkraft per person.