Staten brister i att skydda hushållen i elfrågan. Myndigheterna behöver därför ställa markant högre krav på elbolagen, menar elutredaren Bo Diczfalusy. Om samhället kan återvinna hushållens tillit i elfrågan, återstår att se.

Sedan elen släpptes fri och avreglerades 1996 har elfrågan blivit både dyr, svår och komplex för många hushåll.

Även lagar och regler har haft svårt att hänga med. Staten har inte skyddat medborgarna och mindre företag mot elfrågans växande osäkerhet och svårigheter, menar utredaren.

Elkunden är utsatt

Hushåll på efterkälken i den nya elektriska verkligheten, kan bli ett nationellt problem när allt från våra företag, kommuner och hela samhället ska ledas av elektrisk energi.

Extra stressande blir det för hushållen, eftersom vi väntas lägga allt mer av vår budget och vårt engagemang här. Det är oundvikligt. I takt med att fler kör elbil, har eluppvärmning, har solpaneler, batterier m.m. Det kan göra elen lätt både dyr och svårgreppbar.

Bo Diczfalusys utredning täcker både stora och små elfrågor. I debatten däremot skymmer mest de stora frågorna om elnät och elproduktion de små hushållsnära vägskälen. Nya lagkrav kan markera ett skifte här.

Bred kritik märkbar

Samtidigt är förtroendet för elbolagen på lägsta nivån sedan 20 år. Bolagen skyller däremot på elpriset. Men utredaren vill se nya lagar, som både reparerar dagens brister, men också skyddar konsumenterna framåt.

Ambitionen är god, men det är genomförandet som räknas. Startdatum är satt till 1 januari 2027. Det är bråttom, när teknik, priser och krav springer på i ett högt tempo.

Överpris på passiva

Ett talande exempel gäller passiva elkunder, där utredaren visar hur elkunder fått betala 94 öre extra, eller dubbelt så högt elpris. Här vill utredaren se att staten garanterar en offentlig upphandling som ger passiva kunder el till rimligt lågt pris.

Turligt nog har andelen helt passiva elkunder minskat det senaste årtiondet. De var tidigare nära 20 procent och är nu färre än 10 procent. Idag är rörligt pris det som lockar klart flest, vilket öppnat nya falluckor, vilket får bli en senare fråga. Utredaren hittar nu mer akuta breda vägskäl.

Många åtgärder krävs

De nya lagkraven för elkundens bästa är fokuserade på: tydligare avtal, oberoende rådgivning och bättre service. Lagändringarna är ord och inga visor:

• Tydligare information: Elbolagen måste ge enkla, jämförbara avtal, priser och villkor.

• Enklare byte av avtal: Det ska bli lättare att byta elavtal och undvika långa bindningstider.

• Förbättrad oberoende rådgivning: Kunder ska få rätt till oberoende rådgivning och bättre hjälp från elbolagen.

• Skärpta reklamregler: Elbolagens reklam ska bli tydligare och inte vilseleda konsumenterna.

• Snabbare rättelser av fel: Kunder ska få snabbare korrigering av felaktiga fakturor och problem.

• Starkare tillsyn: Myndigheter ska kunna granska elmarknaden mycket tuffare.

• Ge passiva och utsatta särskilt stöd i elavtalsdjungeln.

Elutredarens ambition är god. Frågan är hur de olika åtgärderna verkligen blir praktiska fakta och verktyg för vanligt folk. Ambitionen att elkunderna ska bli kloka och aktiva kan lätt bli ett skott i foten. Få vill idag bry sig om sin el. Den ska bara fungera, tänker vi. Även här behöver reglerna fånga den tilliten och kritik som svenska folket uppvisar.

mer om             elkunder.           elpriser.          hushållens ekonomi