Elen besvärar många svenskar. Varannan svensk beskriver att de är elstressade. Samtidigt väntas vi använda och dra nytta av betydligt mer el. Därför skrev jag boken Elfeber.

I över 100 år har hushållen använt el. Ändå står vi handfallna inför den nya elen de senaste åren. Jag tänker på de plötsliga uppgångarna i elpriserna som först tog andan ur oss.

Samtidigt kan vi se hur elens gamla uppfinningar nu tar nästa stora kliv med hjälp av datorkraft.

Mycket är nytt

Det som vi just nu däremot känner mest av – är nya pålagor, priser, begrepp, avgifter, pristak och regler tillkommit. Därtill rör sig elpriset mer än någonsin, mellan timmar och dagar. Lägg till att elen i allt högre grad styrs av datorkraft, appar och skärmar.

Här behöver vi diskutera vad vi ska ha elen till. Vilka kunskaper och förmågor vi behöver är också ett vägskäl för samhället. Personligen väntar jag mig att den nya elen väcker lågt engagemang hos vanligt folk.

Behöver automatik

Samtidigt har vi idag bra hjälp. Den finns i automatiska appar, teknik och skärmar. Ja, den ”nya elen” sköter sig själv långt mer än tidigare.

Här kan och behöver samhället, elbolagen och energitekniken lösa vardagen åt hushållen. Redan är 1 av 10 hushåll i mål där. Men den stora majoriteten tvekar. Vi ser el som något passivt. Därför väser en bitande kritik mot elbolag, elpriser, nätpriser och mycket mer. Och mer handfallna hushåll…

Lägg till att år 2026 spänns bågen ytterligare; med nya fakta, ord, krav och även fördelar. Därför skrev jag Elfeber.

Mer om boken:       Elfeber       och på:   Adlibiris           Bokus

Vilken elfeber känner du?/Claes Hemberg