Hela en tredjedel av prisökningarna i januari var elpriserna. Därmed fortsätter elektriciteten att driva på senaste årets stigande el-inflation. En inflation som Riksbanken inte kan styra med räntan.

Den som väntade sig låga prisökningar här under vårvintern och en starkare plånbok kan i dag vara besviken på vår elektricitet.

Förutom elpriserna hade inflationen nu varit låg, 1,3 % (KPIF). I stället är den 2,0 %.

Hela 0,7 procentenheter av prisuppgången står elen för. Därmed står elen för en tredjedel av all den inflation som hushållen i dag utsätts för.

Visserligen har andra energipriser, som bensinpriserna, fallit tillbaka det senaste året, men elen är något hushållen har svårare att välja bort.

Riksbanken utan vapen

Samtidigt är just elpriserna något som Riksbanken inte rår över. Deras styrränta siktar in sig på vår breda konsumtion som vi kan byta bort eller minska ned.

Men elanvändningen är mycket svår att påverka, visar historiken. Därmed kan vi inte heller vänta något stöd från Riksbanken i elfrågan. Här måste vi i stället ställa högre krav på våra politiker och myndigheter att stärka konsumenternas roll i elfrågan.

Ökningarna dämpas

Enligt SCB steg elpriserna i snitt 22 procent under januari. Det kan förvåna många hushåll. Det beror på att hushållen får många olika priser. Vilket förvirrar. Elbolagen ofta talar om elpriset på elbörsen. Det har stigit i snitt 60 procent den senaste månaden.

Det är som att tala om priset på råolja eller priset på vetemjöl, Istället för att tala om priserna på bensin och bröd.

Lägger vi däremot till elens skatter, moms och avgifter är ökningen hälften. Lägger vi därtill att många hushåll bor i lägenhet och använder mindre el blir effekten just ”bara 22 procent” prisökning.

Mer om             el-inflation                elpriser

/Claes Hemberg