Priserna på bensin och diesel är hemskt dyra, kan vi tycka. Men priset är billigt jämfört med krisens omfattning, säger röster i branschen.
Priset kan stiga till 30-35 kr litern, menar bla  Tyska branschorganisationer (TIV).

I Italien har 150 bensinmackar fått slut på bränsle. 32 000 ansökningar om dieselstöd har nått italienska myndigheterna. En debatt om att sänka dieselskatterna växer sig allt starkare.

Sedan dieselpriset stigit märks i norra Italien allt fler dieselstrejker. Lastbilar står nu stilla längs de stora motorvägarna i särskilt norr Italien. Runt om i jordbruksbygder blockeras vägarna av lastbilar.

Detta kan inom någon vecka kan det märks mathyllorna även i Sverige. 7% av vår matimport kommer från Italien. Före brist borde vi märka av stigande priser på maten vi redan hämtar från södra Europa.

Att lösa dieselkrisen tycks däremot vara besvärligt.

Senaste året har oljebranschen redan många gånger slagit knut på sig själv, säger branschröster. Avtalet mellan USA och Ryssland beskrivs som ren luft: ”Det påverkar inte dieseln det minsta.”

Omvänt menar branschröster att priset borde vara högre.

I inledningen av Hormuzkrisen förväntade sig många experter ett oljepris på över 150 dollar. Men det har absolut inte inträffat. Den globala oljehandelns förmåga att ställa om har överraskat de flesta.

”Krisen har väckt nya idéer, metoder och affärer i oljebranschen. Annars hade priserna på olja, bensin och diesel varit betydligt högre.”

Ändå fortsätter just dieselpriserna upp mer än andra priser här under hösten. ”Flexibiliteten inom diesel har varit sämre än för andra oljevaror. Vi har byggt in oss i flera återvändsgränder.”

En orsak är att Europa stängt ned ett 20-tal raffinaderier under det senaste årtiondet. Tanken var en mer rationell stordrift i fjärran länder. Det märker vi nu i dyra och osäkra leveranskedjor.

Idag importerar Europa stora delar av sin diesel. Den kommer ofta från Asien, vilket gör att priset påverkas mer av fartygspriser, stängda sund och bristen på fartyg. Dessutom störs de mer av regional politisk oro.

Bland annat hämtar Europa mycket diesel från Indien och även från Turkiet, som i sin tur importerar olja från Ryssland, eftersom ryssarna själva inte förmår att exportera diesel.

Därmed har Europa stora mängder rysk diesel i sina lastbilar. Men bristen är långt större än förmågan att producera. ”Om några ton diesel ändå slapp ut från Ryssland, skulle det ändå inte spela någon som helst roll.”

Före Ukrainakriget stod Ryssland för 16 procent av världens produktion av diesel. Idag är den nivån halverad.

”Volymerna som omtalas i dieselavtalet är försvinnande små”. Det talas om 2–3 procent av behovet. ”Att få ut diesel från Ryssland är nära omöjligt. Även om det skulle lyckas behöver de flera månader för att nå ut på marknaden.”

Någon snabb, enkel lösning på dieselpriserna är därmed inte i sikte. Istället kan vi vänta oss fortsatt stigande priser på diesel, transporter och därmed på mat.

Att byta drivmedel – likt bilisterna gjort – kan också bli märkbart de närmaste kvartalen. Men lastbilschaufförernas åkerier är inte alls lika snabbfotade som privatpersoner som nu väljer elbilar i 33 procent av alla nyköp.

Här är lastbilar långt efter. Endast 3 procent av Europas nya tunga lastbilar är elektrifierade. Vi kan jämföra med 47 procent nya tunga lastbilar i Kina.