De närmaste åren skulle EU höja skatterna på koldioxid. Allt för att leda europeiska hushåll bort från gas och bensin till att i stället använda mer elvärme och elbilar. Något som skulle stärka hushållens ekonomi.

Samtidigt skulle elskatten sänkas, var det sagt. Allt för att gynna hushållens ekonomi. Samtidigt skulle Europa bli mer självförsörjande. Hushållen kan ha ändrat hela scenariot, helt på egen hand.

Dyr bensin i spåren av Hormuzkrisen har nu fått politikerna att tveka. Gula västar oroar dem.

Nu är frågan om de två greppen över behövs: med dyrare bensin och billigare el. Hormuzkrisen har gjort jobbet.

I fjol såg det länge mörkt ut. Målet på 25 procent av nyförsäljningen år 2025 missades med råge. Vi nådde bara 17 procent. Sverige låg längre fram. Norden låg mycket bättre till.

Så kom Hormuzkrisen. Det dröjde några månader och så i juli var EU-nivån för nya elbilar hastigt 26 procent. Här i september har nivån klättrat ytterligare. Till imponerande 33 procent.

Under 2026 har elbilarna slagit igenom på bred front. Det är ett historiskt kliv.

Tidigare var ökningstakten 1 procentenhet per år. I år är nivån mer än dubblad från 15 procent i januari till nu 33 procent.

Syftet med Europas el-plan var att el stärka hushållens plånböcker. Eftersom den är så mycket billigare drivmedel. Samtidigt sjönk priserna på nya elbilar i snabb takt.

Koldioxid var verktyget, tänkte politikerna. Dessutom är den prispressande trenden i full gång när det gäller allt från batterier, elbilar, solpaneler, elvärme, elpriser… Allt till hushållens fördel.

Men nu sker övergången till exempelvis elbilar ändå i överraskande rask takt.

Högre skatter på koldioxid har redan skjutits fram. Nu kan det ske igen. Frågan är om den någonsin kommer tillbaka. För nu tycks den inte behövas. Åtminstone inte vad gäller hushållens bilvanor. Sedan kanske det behövs koldioxidskatter för att lotsa industrin rätt. Men det är en annan fråga.

Mer om: Koldioxid | Elbilar | Elpriser

Vad väntar du dig av el-revolutionen?/claes hemberg