Partierna talar gärna om en stor utbyggnad av elnät och kraftverk. Orden kan verka ansvarsfulla. Men de hjälper inte i hushållens akuta kamp mot elräkningen, som i vinter lär bli dubbelt så hög i stora delar av landet.

Partierna, höger som vänster, använder i stället påfallande lika, enkla och stora löften. De lovar ”ett elpris”, ”stoppa elexporten”, ”sänkta nätpriser” och ”mer kärnkraft”. Om detta fungerar går att ifrågasätta. Oavsett vilket behöver hushållen hjälp här och nu.

Det är trist att partierna inte hjälper hushållen att använda mer el för att på så sätt stärka sin ekonomi. Ja, den som överger bensin och annan gammal teknik sparar pengar – och kan till och med tjäna pengar på sin el.

Vad som saknas är verktygen. Vi måste lära hushållen att räkna rätt och kräva rätt, inte minst från elbolagen.

Det går att stödja hushållen – utan att ösa pengar över dem. Tryck på myndigheterna att jobba mer med konsumenträtten inom el. De måste kräva bättre service, erbjudanden och hushållsnära tjänster från elbolagen. Titta på andra gamla branscher som kommit betydligt längre.

Vi ser det i elbolagens förbättringar i en rad andra länder, där myndigheter tryckt på och ställt krav. Finland, Australien, Danmark, Belgien och Irland är bara några exempel.

Ansvaret att hjälpa hushållen i vardagen måste i slutändan läggas på elbolagen. Bolagen har pengarna, datapunkterna och kompetensen att hjälpa hushållen att använda lågprisel. I stället gör bolagen som politikerna och talar om att bygga ut årtionden framöver. Detta trots att elfrågan är akut redan om en månad.

Naturligtvis ska myndigheterna kräva att alla elbolag erbjuder appar som automatiskt vägleder hushållen till lågprisel. I dag gäller det bara 1 av 5 eljättar. Här behöver myndigheter pressa på och stärka konsumenträtten. Som de gjort inom bank, telekom, mat mm.

En elbil kan exempelvis spara många hushåll 10 000 kronor varje år i lägre bränslekostnader. Därför borde elbilsstöd till många fler hushåll vara en hyperaktuell fråga.

Att sänka elskatten hade varit en direkt livlina, som dessutom skulle öka intresset för el. Men den frågan hörs inte. I stället talar flera partier om lägre bensinskatt. Men den är redan låg, bakåtsträvande och dessutom en marginell post hos de flesta hushåll.

På olika sätt flyger partiernas stora ord långt över väljarnas huvuden och plånböcker.

(S) Folkshemsel låter fint och inger trygghet. Men att genomföra detta är nästintill omöjligt. Ska vi förstatliga hela elsektorn? Det blir hemskt dyrt och byråkratiskt. Ska vi bekosta det med högre löneskatter? Det är knappast den vitamininjektion som hushållen behöver i vardagen.

(M) Kärnkraft behövs. Men det är väldigt enögt när allt fokus har varit på år 2035. Hur har det gått med alla gamla kärnkraftverk? De har haft mycket dåligt med elleveranser under 2026. Det förklarar bland annat dagens dyra el. Hade det inte varit billigare att se över dem och få dem att jobba på toppnivå?

(SD) Ett prisområde låter rättvist. Men titta på Norge, där ett gemensamt pris är väldigt dyrt för staten. Att minska beroendet av väderel går rakt emot all forskning och ekonomi. Väderelen växer klart snabbast och är billigast i världen. Att sänka bensinskatten är märkligt. Det är ju mindre bensin och mer el vi vill ha.

(V) Sverigepriser påminner mycket om SD:s tankesätt. Att ett pris skulle göra vardagen billigare stämmer däremot inte. Att stänga elhandeln söderut fungerar inte heller. Att vi kan köpa el utifrån hjälper oss också när nöden så kräver. Handla mellan länder har vi trots allt gjort i tusen år.

(C) Stoppa effektavgiften låter kanske folkligt och trevligt. Men den behövs för att styra elen rätt. Annars blir det mycket svårt att sänka elpriserna. De har rätt i att det finns många lösningar som är snabbare än kärnkraften. Men vi behöver sannolikt allt – och varför får inte hushållen hjälp och stärkt konsumenträtt här och nu?

(KD) Bygga ut elnät och kärnkraft låter slagkraftigt. Men det är dyrt och tar årtionden. Hushållen behöver lösningar inför den kommande vintern. Att sänka nätavgiften låter bra, men de har redan haft fyra år på sig att fixa det. Eltaket har inte fungerat. Fler elbilsstöd är det tyst om. De snabbt växande CO2-kostnaderna är det få som vill vidgå.

(MP) Ett ”nej” till kärnkraft ekar från folkomröstningen 1980. Forskningen visar att alla kraftslag behövs. Antalet olyckor inom kärnkraft sedan starten för 70 år sedan är mycket få. Folk väljer inte heller elbil främst av miljöskäl, utan för ekonomins skull.

(L) Mer kräm från gammal vattenkraft är vettigt. Elpristaket däremot fungerar ju inte. Men löftet om ett prisområde fungerar inte heller – det blir dyrt och klumpigt. Att vänta till 2035 för att få in mer kärnkraft räcker inte, vi har problem nu. I stället missar de och tillika glömmer att kräva och garantera den viktiga kapaciteten i den nuvarande kärnkraften.