Lägre skatter på el, bensin och mat har de senaste åren blivit ett sätt att stödja trängda hushåll. Det lär bli än vanligare, diskuterade vi i Almedalen.

Vi har de senaste åren sett rekordsnabba ändringar av vanliga skatter som går rakt ned i hushållens plånböcker. Allt för att stödja hushållen i en ovanligt trängd situation efter inflationsåren.

Men det borde också vara skatter som vägleder hushållen framåt, diskuterade jag med Åsa Domeij från Axfood, Carolina Klüft på Generation Pepp och David von Laskowski på Picadeli. De vill gärna fortsätta med låg matmoms och dessutom rikta den för att vägleda hushållen till bättre hälsa.

Jag jämförde med skatterna inom energi. Hittills har de varit mest fokuserade på att gynna hushållens plånbok. Att vägleda hushållen på lång sikt har vi inte sett så mycket av än.

Jo, vi har sett en nischad elbilsbonus och vi har visst sett 10 öre lägre elskatt. Men det är småpengar jämfört med sänkningarna av bensinskatten, som sänkts 11 gånger.

Där har politikerna snarare lett hushållen vilse i bensinfrågan. För alla vet att det är en gammal utgången teknik som dessutom är långt dyrare än el.

Ungefär som att sänkt matmoms gjort godis och energidryck billigare.

Med det sagt är lägre elskatt en naturlig och bred valfråga till höstens riksdagsval. Allt för att vägleda hushållen till en energikälla som är väsentligt billigare än bensin. Där är el ett lågprisalternativ som gynnar alla parter.

Jag beskrev också hur mer el gynnar hushållens ekonomi. Att ett vanligt hushåll kan spara en månadslön varje år genom att gå över till el. Särskilt är elbilen en fördel.

Sedan borde vi också fråga oss varifrån staten ska få skatter till vård, skola och omsorg. Alla skatter kan inte sänkas hela tiden.

Mer om          Skatter         Inflation          Köpkraft

/Claes Hemberg