När Norge i början av 60-talet började leta efter olja var det ett europeiskt land som vilket som helst. Efter många år av letande kom den första droppen. Det stora oljefyndet Ekofisk 1969 förändrade ekonomin i grunden.

Det tog däremot nära 30 år innan de började lägga undan pengar i petroleumfonden i slutet av 90-talet.

I dag utgör intäkterna från oljan ofta en fjärdedel av statsbudgeten. Med andra ord pengar som i hög grad avgör Norges framtid. Och statskassan är störst i världen, sett till antalet invånare.

Gynnas av oljekrisen

Just nu gynnas Norge dessutom av oljekrisen kring Hormuz. Högre oljepris gynnar norrmännen. Norska staten tjänar ytterligare 1 miljard kronor per dygn på oljekrisen. Det är utöver de 3 miljarder som landet redan tjänar per dygn.

Ja, varje år inkasserar Norge omkring 800-1 000 miljarder kronor från sin olja. Och de har, som ingen annan, tagit hand om pengarna, som vuxit till ofantliga 4 miljoner per norrman.

Svenskar är förlorare

Under tiden får svenska hushåll betala extra för norsk olja. Det är ju därifrån vi hämtar våra svarta droppar. Nära allt som finns i bilar, flyg och lastbilar kommer från Norge.

Därifrån kommer politikernas snack om att vi har ingen brist på oja. Men samma politiker missar att erkänna att bensinpriset kan bli hur dyrt som helst.

En liten fördel har även vi av oljan. Några 60 000 svenskar arbetar i Norge.

Norska statens pensjonsfond är numera obegripligt stor: 21 000 miljarder norska kronor.

Jämför det med svenskarnas gemensamma rikedomar. Vi har en statsskuld på totalt 1200 mdr eller cirka 117 000 kronor per svensk. Varje norrman har indirekt en kassa för att kunna betala den 32 gånger om.

Norge svagt att ställa om

Norrmännen har byggt upp sin oljefond i tre årtionden. De menar nu att de kan pumpa olja i ytterligare 25 år. Men frågan är om inte köparna försvinner före oljan tar slut. Och vad gör norrmännen då?

Deras satsningar på nästa energivåg – elen – är knappast övertygande. De leder visserligen i antalet elbilar. Men det räcker knappast för att samhället ska dra fulla fördelar av elen.

Danskarna, finnar och även svenskar ligger en bra bit före i hur vi producerar egen el, använder el, väljer lågt elpris mm. Vi är mer elmogna kort sagt.

Omvänt tappar norrmännen här i snabb takt, visar sammanvägning av hushållens elmognad (HEMI- Household Electric Maturity Index). Senaste åren är tyskarna förbi norrmännen. Men tyskarna vinner inte i elbilar, utan tyskarna vinner på bredden på el – i produktion, digitalisering och användning.

Nästa oljekris blir norsk

I dagsläget ser vi inte att norrmännen längre har den kniv mot strupen som har skapat många svenska bolag. Om vi tittar på eftersvallet av textilkrisen, varvskrisen, stålkrisen samt fastighets- och telekomkrisen, så har det uppenbarligen fött många nya bolag i Sverige. Men något Spotify, Klarna, Skype, Einride har vi inte sett ifrån Norge…

Kanske kan Norge till och med se fram emot att oljeköparna tar slut, så att landet får en liten oljekris att bita i. En omvänd oljekris – som slår nedåt.

De som är så väl förtrogna med oljans energi, borde kunna vända det till något elektrisk utöver det vanliga. Vad det kan bli går knappast att gissa.

Då kan vi få se de verkligt norska kämpatakterna med krafttag utöver det vanliga. Ungefär som i skidspåren. Vad det blir av Norge och deras historiska äventyrslystnad över haven och ned oljebäddarna efter oljan är jag mycket nyfiken på.

Mer om            Oljepris            Bensinpris           Elpris

/Claes Hemberg