En kort oljekris i Hormuz kan höja inflationen 3–4 procent. Vi som såg fram mot ”full köpkraft” redan nästa år kan nu få vänta ytterligare två år, till 2029. Först då får vi samma köpkraft som 2021. Inte konstigt om hushållen är upprörda över dyr bensin och el.

Inflationskrisen som startade 2022 har gröpt stora hål i svenskarnas plånböcker. Hacket i kurvan ser nu ut att förfölja svenskarna genom hela 2020-talet.

Som värst kröktes köpkraften 2023. Den var då ned 15 procent och tillbaka på 2013 års nivå. Vi var ett årtionde på efterkälken. Det var ett tapp i köpkraft vi inte sett sedan 1950-talet.

Återhämtningen har dessutom varit utdragen. De senaste åren har lägre prishöjningar samt stigande inkomster för hushållen hjälpt köpkraften tillbaka.

2027 når inte full köpkraft

Vid årsskiftet januari 2026 var hushållens köpkraft tillbaka på 2018 års nivå. Vi var därmed åtta år på efterkälken.

Då pekade kurvorna uppåt, och vi skulle kunna återvända till toppen av vår köpkraft 2021 redan 2027. Sex år försenade.

Men nu kan vinterns prischocker i el och olja ändra bilden. Elpriset steg första kvartalet i snitt 85 procent. Bensinpriserna steg som mest 40 procent. Detta kräver nya håll i köpkraften

Bara oljekrisen kan höja inflationen igen, 3–4 procent, något som löner har svårt att kompensera för, och vi kan tappa åtminstone 1–2 procent i köpkraft återigen. Det rör sig om 1–2 års återhämtning.

Med andra ord kan svenskarna återkomma till ”full köpkraft” som vi hade 2021 först år 2029. Med andra ord kan många hushåll uppleva att hela 2020-talet blir ett förlorat årtionde när det gäller köpkraft.

Mer om:           Köpkraft                   Inflation                     Elpriser

/Claes Hemberg