Oljekrisen kan snart ge oss en styrränta på 2,7 procent. Det sa Riksbanken i mars. Sedan dess har krisen i Hormuz förvärrats på flera sätt. En stagnerande ekonomi med inflation finns nu i utsikterna. Det är besvärligt.

Riksbankens senaste rapport kom bara tre veckor in i Hormuzkrisen. Därför talade Riksbanken om tre vägar framåt med dramatiskt olika räntor.

Beskedet var: Vi kan under det närmaste året räkna med en ränta från 1 till 2,7 procent. Med andra ord kan tremånadersräntan på bolån snart nå 4 procent igen. Om inte krisen i Hormuz snart får sitt slut. Vilket dessvärre är mindre troligt.

Mer offensiv ränta

Lägg till att Riksbanken varit tydlig med att de är beredda att agera snabbare denna gång. De lutar sig därmed i högre grad mot att politikerna stödjer hushållen ifall att krisen förvärras. Det har vi redan sett i form av lägre skatter på lön, el, bensin och mat.

Samtidigt har Riksbanken diskret hotat näringslivet att ”höjer ni priserna så höjer vi räntan”. Om det dämpar priserna är däremot osäkert. Signalerna från omvärlden är att priserna kan stiga 3–4 procent det närmaste året – en prognos som fanns redan innan krisen förvärrades igen.

Nu kan inflationen snarare nå 6-7 procent, spår internationella bedömare.

Dystert scenario växer

Rikbanken har redan talat om tre vägval. I huvudscenario, höjs räntan först 2027. Det var om oljekrisen snart blåste över. Riksbanken lämnade också ett scenario om ett tvärstopp i konjunkturen. Att ekonomin bromsas så att räntan måste sänkas. Något som idag känns mycket fjärran.

Det sista, mer dystra scenariot, är dessvärre mer aktuellt än någonsin. Här pekade Riksbanken på risken för en fördjupad och förlängd konflikt. Det skulle ge hastigt stigande räntor.

Här tycks Riksbanken dessvärre se konflikten besannas. Sex veckor har passerat. Oljepriset har vänt upp igen. Iran har stärkt sitt grepp om konflikten.

Svårt att överblicka

Även om kriget är mindre våldsamt, är konflikten alltmer cementerad. Någon lösning finns inte i sikte. Inte ens en lättnad av konflikten finns på bordet. Tyska förbundskanslern Merz är en av få internationella röster som tydligt framfört sin kritik. Just bristen på kritik bäddar för en utdragen konflikt.

Istället ser vi ett ”skyttegravarnas Hormuz”. En konflikt som kan pågå i många kvartal. Iran har definitivt stärkt sin position, och med deras grepp om Hormuzsundet kan konflikten bli mycket utdragen.

Det iranska förslaget om egna tullar på förbipasserande skepp är bara ett tecken på att parterna står mycket långt ifrån varandra. Den segdragna upplösningen kan bli mycket dyrköpt i form av stigande inflation, avstannad konjunktur och samtidigt stigande räntor. En stagflation. Eller en riksbanks mardröm…

Mer om        Räntan            Inflation            Energipriser

/Claes Hemberg