Sverige ökar elexporten och vi är nu trea i världen, visar statistiken. Den inhemska efterfrågan växer samtidigt starkt de närmaste åren. Då blir exporten en stötdämpare, för att sedan öka in på 2030-talet.
Att vi är världens tredje största exportör av el är nog inget vi svenskar känner till. För politiker och energibolag vet att de har många andra hemläxor, klagomål och förtroendekriser på halsen.
Etta i världen är Frankrike. Det handlar om kärnkraft. Laos och Sverige däremot har en ryggrad i vattenkraften, likt exporten från Paraguay och Norge.
Bred brist på el
Annars är det påfallande många länder i Europa som saknar egen el. Med andra ord borde ett land med mycket svensk el kunna exportera mer, eftersom vi har många tänkbara kunder inpå knuten. Tyskland är den mest självklara.
Just nu märks det mest i utbyggnad av vattenkraften. Här talar branschen om att samma vatten kan ge både 10 och 20 procent mer el.
Nya nivån på exporten a 33 TWh sticker ut. Det är dubbelt mer export än snittet. Mellan 1980 och 2023 låg medel för årlig export kring 16 TWh.
Exporterar 20 procent
Sakta i backarna. Vi har ju själva för lite el, tänker säkert någon. Det stämmer för vissa timmar. Men vi har bara importbehov en dag i veckan. Över året exporterar vi faktiskt hela 20 procent av de 169 TWh vi producerar. Så brist på el har vi inte.
Vi kan inte gärna stoppa exporten bara för att vi har brist några timmar. Då importerar vi ofta från finska kärnkraftverket Lovisa.
Effekten gör jobbet
Sedan är det inte alls ny kärnkraft som gör hela jobbet i Sverige. Nej, den är ju inte här än. Utan senaste årtionden har Sverige mest av allt visat sig duktiga på att jaga effekt. Vi har blivit avgjort bättre på hur vi använder vår el.
Från 1990 och framåt exporterade vi inte mycket el. Sedan 2010 har vi däremot ökat exporten markant. Det beror på utökad vindkraft. Den står i dag ofta för 20–30 procent av vår energiproduktion.
Närmaste åren kan nya vattenkraften ta över den rollen. På lång sikt finns ännu mer potential om vi kombinerar flera krafter.
Kärnkraft en bas
Jag diskuterar frågan med vår nationella kärnkraftsamordnare Carl Bergkvist. Han förklarar exportens effekter ritade han en slående enkel bild på tavlan. När vår export ligger i nivå med vår överkapacitet slår den in i priset med stor kraft.
När vi producerar mer kommer exporten inte bli lika märkbar. Då tar vi ut den mindre variationen genom mer flexibel elförbrukning och genom att vi bunkrar el i batterier m.m.
Produktionen ökar snabbt
Sveriges elproduktion väntas växa hela 14 procent närmaste fem åren. Från dagens cirka 170 TWh till ungefär 194 TWh år 2030, enligt Energimyndighetens prognos, Detta sker huvudsakligen genom utbyggnad av vindkraft och vattenkraft.
Elförbrukningen förutspås under perioden öka i långsammare takt, eftersom de riktigt stora sprången i elektrifiering av industrin och transporter tros ta fart först efter 2030.
Enligt Energimyndigheten och branschrapporter väntas elförbrukningen nå cirka 185 TWh till år 2030. i så fall kan vi fortsätta exportera minst 10TWh. Det kan också bli betydligt mer.
Mer om elpris export vindkraft
Vad väntar du dig av elen?/Claes Hemberg
Vem tjänar pengar på elexport förutom svenska kraftnät? Det är dessutom vi elförbrukare som betalar dem. Något jag funderat på är om staten får in elskatt på den el som exporteras. Ny produktion i form av vindkraft finansieras huvudsakligen av utländska investerare. De betalar ingen bolagsskatt i Sverige förutom fastighetsskatt. Norges vattenkraft får inte ägas av utlänningar till skillnad mot i Sverige där allt är till salu. Norrmännen exporterar när priset är högt och stänger av när det är lågt. Export höjer priset i Norge men detta kan de betala tillbaka till det egna folket eftersom det är folket själva som tjänar pengarna. Vi svenskar kan inte reglera kärnkraften efter priset. Vi kan inte starta vindkraften när priset är högt, vi kan bara stänga av den. När det gäller elektrifiering lika med högre elförbrukning så ökar andelen elbilar samt att SSAB bygger skrotbaserade elugnar i Luleå och Oxelösund. Hybrit är nedlagt och att Stegra som nystartat bolag skall kunna slå sig in i en marknad där det råder överproduktion förefaller inte troligt. Jag tycker det ser mörkt ut för de elslukande projekten som skall suga upp vår överproduktion av el. Föregångslandet Tyskland spår att elförbrukningen skall minska enligt Katherina Raiche. Det verkar inte fungera att överproducera väderberoende el.
Dag, att vi kommer att använda långt mer el går knappast att tvivla över. Den europeiska energimixen är idag 70 procent fossilt. Den ska helt bort närmaste årtiondena. I Sverige är nivån 30 procent, så även vi behöver långt mer el. Och detta är som läget är nu. Tillkommer nya el-intensiva industrier så blir behovet dramatiskt större. Frågan är snarare när och i vilken takt vi ställer om?/claes
Claes, vi skall nog ta EU:s planekonomi med en nypa salt. Detta är inget som görs utan offentliga stöd. När dessa pengar tar slut så kan fokus skifta väldigt fort. Vi befinner oss även i ett kostsamt krig mot Ryssland. Det är svårt att sia, särskilt om framtiden som min husgud brukar säga.//
Dag, en fungerande planekonomi kräver både en plan och ekonomi. Här har EU två hål. Kanske ändå subventioner och ambitioner skulle hjälpa industri och hushåll att förstå vilken framtid som EU ritar upp. Just nu råder tvetydigheten lov… Till allas nackdel. /claes
Dag, att staten tjänar pengar på el borde gynna oss alla. Precis som gruvor kan vi utvinna vattenkraft. /c