Priserna på elnäten lär stiga kraftigt närmaste tre åren. Det är bolagens sista chans före år 2028, då myndigheterna kan bromsa.  I synnerhet som nätbolagen vet att de sedan väntar mer magra år. Och priserna inte kan backas.

Våra elnät har blivit påtagligt dyrare på senare år. Bara i fjol steg priserna i snitt 11 procent, visar Holgerssongruppen. Orsaken är en ny avgiftsmodell från 2012, där elnätsbolagens priser följer byggkostnadsindex (BKI) i stället för samhällets breda konsumentindex.

Sedan 2012 är nätbolagens index upp hela 49 procent, jämfört med konsumentpriserna som är upp 30 procent. Det förklarar gapet mellan hushållens plånböcker och de höga nätavgifterna.

Inspektionen vill bromsa

Nu medger Energimarknadsinspektionens Tommy Johansson att elnätbolagen blivit ”överkompenserade” senaste årtiondet. Inspektionen lovar en ändring. Därefter lär nätpriserna inte stiga lika häftigt framåt.

Inspektionens broms dröjer däremot först till nästa avtal 2028. De närmaste tre åren är nätbolagen därmed fria att höja priserna, enligt de gamla mer generösa reglerna. Och flera lär ta chansen, eftersom inspektionen efter år 2028 vill se lägre prishöjningar.

Lugnare prisökningar

Sänkta priser är det inte tyvärr inte en fråga om vare sig före eller efter 2028. De nya reglerna lär endast banta utrymmet för lika höga prishöjningar framåt.

Hushållen kan därmed se fram emot att prisökningarna planar ut, men de fortsätter uppåt. Eftersom elnäten behöver renoveras och byggas ut.

Avgifter styrs av byggprisindex

Att elnätbolagens pristrappa följer byggkostnadsindex är en delikat fråga. Nätbolagen får även kritik för att inte räkna ned värdet på gamla utbyggnader i en rimlig takt. Här menar kritiker att nätbolagen tagit ut dubbla prishöjningar.

Inspektionen är samtidigt trängd. De vill ju inte anklagas för att strypa elnätsbolagens möjligheter att bygga ut och längre fram orsaka elkrasch. En retorik där inspektionen lätt blir trängd, mellan skål och vägg.

Därför talar politikerna om att öka inspektionens resurser. Så att de bättre kan stå emot nätbolagens påtryckningar, vilket sägs ha föranlett de alltför generösa ramarna från 2012.

Politisk trubbighet

I grund och botten är reglerna politiska beslut, vilket gör politikernas nyvakna kritik mot nätbolagen en smula ihålig. Visst är det snart valår, men politikerna har ju själva styrt myndigheterna åt just detta håll.

Att ”kalla till sig nätbolagen”, som energiministern lovar, är en märklig gest. En minister ska styra genom myndigheter och verk. Inte genom offentlig uppläxning. Det senare kallas med rätta auktoritärt ministerstyre.

Mer om                Elnät                Elnät               Effektavgiften

Vad säger du om nätpriserna?/Claes Hemberg