Elnätens höga vinster riskerar att stå hushållen dyrt, varnar Konkurrensverket som inleder samtal med nätjättarna. Det är på tiden. Och det är en del av en bredare granskning av elnätbolag vars rörelsemarginaler når upp till 40 procent.
Hushållens största el-kostnad är för elnäten dessutom är rena monopol. Det lägger ett extra stort ansvar på våra myndigheter. De senaste åren har flera av dem visat ett större intresse för bolagens nätpriser.
.
Elnät mycket dyrare
Avgifterna till elnätet har ökat kraftigt de senaste åren. De är upp med i snitt 26 procent bara de senaste tre åren, visar Nils Holgersson-rapporten. Det är långt över samhällets breda prisökningar på 5 procent under samma period.
Eftersom vi talar om monpol, som staten är satt att granska och förhandla, talar vi om en mycket ett fråga, värd att diskutera mycket mer.
.
Höga vinstmarginaler
Enligt färsk statistik från Energimarknadsinspektionen (Ei) har elnätsbolagens vinstmarginaler legat på skyhöga 16–23 procent. Det är minst sagt iögonfallande när vi talar om infrastrukturbolag i stål och betong.
Hos de största, dominerande aktörerna (Vattenfall, E.on och Ellevio) rör det sig ofta om rörelsemarginaler på 30–40 procent.
Inspektionen menar också att priserna inte kan fortsätta uppåt i samma takt, utan måste pressas ned.
Elnätbolagen har pressat på för utökade budgetar. Här har Konkurrensverkets granskning visat att detta riskerar att leda till att såväl hushåll som företag får betala högre elnätsavgifter än vad de borde. Därför inleder nu Konkurrensverket samtal med elnätbolagen.
Mer om: Elnät | Elpriser | Hushållens ekonomi
Vad säger du om elnätspriserna? / Claes Hemberg