Flera svenska politiker har de senaste åren yvigt ropat efter ”Sverigepriser” på vår el. Det är lätt att ropa. Frågan är bara vem som ska betala kalaset.

Att vi i Sverige skulle införa samma pristak på 45 öre kan säkert låta som en rak välfärdsfråga. Men det skulle kosta svenska staten 30 miljarder kronor varje år, utifrån dagens skånska prisnivå.

6 100 kr per hushåll

En så stor miljardsiffra kan vara svår att greppa. Men räknar vi om det till en extra skatt så innebär det 6 100 kronor i ökad skatt per hushåll som staten måste ta ut, bara för att du ska få ett stabilt elpris.

Ja, det är ingen annan som kommer att behöva betala än svenskarna själva. Vi har ju som bekant inte någon norsk oljefond…

Istället för att drömma om billig el behöver vi som hushåll och samhälle lära oss att möta nya elen. Det går utmärk att hitta fördelarna i den nya elen. Som inte kostar en krona för samhället. Våra städer kan bidra som vi redan sett i Uppsala med billiga nattpriser.

Även våra elbolag har en ordentlig bakläxa att jobba ikapp:

Först borde alla hushåll kräva långt bättre vägledning från elbolagen. Våra elleverantörer har ju full koll på hur och när varje hushåll använder sin el – och vad som faktiskt krävs av oss. Om det är någon som kan ge dig de bästa råden om pris, teknik och smarta val, så är det ditt lokala elbolag.

Men hittills har elbolagen varit mest fokuserade på att bygga elnät, eller att sälja tillfälliga rabatter för att locka över nya, kortvariga kunder. Det bygger varken kunskap eller lägre elfakturor.

Under tiden fortsätter de svenska elpriserna uppåt. Samtidigt missar svenska folket att använda lågprisel. Senaste årets goda nyhet – kvartspris – har hushållen istället övergivit. Som mest har 150 000 svenskar det senaste året valt bort det avtal som faktiskt ger det lägsta elpriset: kvartspriset.

Istället utmanas hushållen värre än på länge. Oktober lär kosta 500 kronor extra per villahushåll. De svenska elpriserna toppade nyligen – nu i september – på 120 öre i Skåne. Detta trots att vi fortfarande var kvar i sensommaren. Det är klart dyrare än den kallaste månaden i början av året, januari, som då landade på 113 öre.

Förutom höga priser får vi ställa in oss på alltmer svängiga elpriser, något jag varnade för i DI-tv igår. Den senaste månaden har vi slagit rekord även där. Skillnaden i de södra delarna har varit så stor som 1,93 öre från morgon till kväll.

Det kan göra vem som helst sjösjuk. Men även här behöver hushållen konkreta råd om hur de ska tänka och välja. Svaret är förstås att låta tekniken göra jobbet. Både elvärmen och elbilen fixar detta på egen hand – om vi bara ger dem wifi och kvartspris. På så sätt kan hushållen, trots höga priser, pressa sina elfakturor med 20–50 procent.

Några som de närmaste åren lär ropa högt efter Norgepriser är de som bor i Norrland. Där väntas priserna inom kort nå samma höga nivåer som i södra Sverige. Detta blir ett extra stort problem i norr, eftersom hushållen där ofta använder dubbelt så mycket el i spåren av långa och kalla vintrar.

Elexperter i Norge skakar i sin tur på huvudet åt det norska systemet. När något är nära på gratis använder norrmännen mycket mer av det. Därmed åstadkommer platta elpriser snarare sår och skada på systemet, istället för att ge vägledning mot en smartare elanvändning.

Mer om: Elpris | Kvartspris |   Ojämna elpriser

Vad gör du åt elpriset?/Claes Hemberg