Sänkt matmoms och sänkt elskatts kan leda hushållen tillbaka till konsumtion. Där lägre matmoms uppskattas särskilt bland yngre. Andra stöd som lägre elskatt och räntor är något som mest uppskattas av barnfamiljerna.

Matpriser och råvarupriser har genom historien väckt en rad revolter och revolutioner. Det får politiska led att reagera. Senaste åren har matpriserna blivit en symbol för hushållens pressade ekonomi. Sänkt matmoms möts nu av stora uppskattning. Även sänkt elskatt och elpristak applåderas.

Redan här i november får svenskarna ett elprisstaket. Vid årsskiftet följs det av lägre löneskatt, elskatt samt i april även lägre matmoms. Det finns parallellt även goda utsikter för lägre räntor.

Matmomsen mest gillad

Nya stöd till hushållen tas samtidigt emot mycket olika. Matmomsen uppskattas av var tredje svensk. Särskilt yngre är optimistiska. Där svarar hela 39 procent att sänkt matmoms gynnar deras ekonomi.

Andra förändringar den närmaste tiden, som lägre ränta, lägre elskatt och elpristak, uppskattas av äldre svenskar. Där uppskattas lägre ränta av 37 procent och lägre elskatt av 25 procent. Effekterna blir också mycket olika.

Matmomsen kan ge mest

Hushållen ser mest fram emot lägre matmoms och lägre löneskatt. Det säger 35–40 procent av befolkningen. I praktiken är det matmomsen som stärker vanliga småbarnsfamiljer klart mest – med hela 8 000 kronor per år.

En sänkning av boräntan om 0,25 procentenheter gynnar snitthushållet med 4 500 kronor per år. Sänkt löneskatt väntas ge samma hushåll 3 500 kronor, medan lägre elskatt märks för villafamiljen med cirka 2 000 kronor. (Snitthushållet med bolån har 1,8 miljoner i lån.)

 

Stöd till konjunkturen

De olika stöden gynnar också konjunkturen mer direkt eller indirekt. Sänkt matmoms kan ge tusenlappar till annan konsumtion.

Sänkt elskatt och elpristak kan framför allt minska elstressen bland hushållen, snarare än att det direkt gynnar plånboken. Därmed kan även sänkt elskatt och elpristak gynna konsumtionen och en starkare konjunktur.

Osäkert utfall

Utfallet av de samlade åtgärderna kan bli det som väger över. Snarare än att pengarna i varje fråga ändrar förutsättningarna.

Lägre elskatt märks direkt. Men summan varje månad är liten, när vi talar om 2 000 kronor per år.

Elpristaket kan i sin tur öppna för att fler hushåll väljer timpris, tillgodogöra sig minuspriser på el och spara flera tusenlappar. Men även här märks utfallet först efter flera månader. När konjunkturen redan kan vara ljusare.

Frågan är också om matmomsen verkligen slår igenom hela vägen till hushållen. Det finns misstankar om att mellanled kommer att ta en del av skattesänkningen.

Förväntningarna på matpriserna är inte helt lätt att fånga. Fallande oljepris har inte pressat matpriset som tänkt. Senaste åren är matpriserna upp något mer än den breda inflationen.

Ytterligare en räntesänkning är långt ifrån säkert. Om en sänkning till ändrar spelplanen är mer tveksamt. Räntan är fortfarande hög jämfört med åren före pandemin. Därför kanske inte räntan är lika pådrivande längre.

Mer om                hushållsekonomin                    elpriser        matpris

/Claes Hemberg