Hushållen går ännu på knäna under inflationskrisen. Köpkraften dröjer. Under tiden gör några få banker 100 miljarder vinst. För hushållen förstår gärna matpriser, men abstrakta köp av el och räntor gör hushållen mer blyga än slagkraftiga. Diskuterade vi på Studio ett.
Hej Claes,
Frekvent läsare av din blogg och dina inlägg (tyvärr sämre på att kommentera / interagera men någonstans måste man ju vända).
Vi pratar mycket om räntenetto och dess påverkan på bankernas vinster, men i dagens samhälle då (vad jag förmodar) en hög majoritet av svenskarnas sparande ligger i exempelvis aktier, fonder (ISK) och en väldigt liten del i faktiskt räntebärande sparkonton – är denna siffra ens relevant (och i så fall hur relevant)?
Även om man skulle lägga hela svenska folkets sparande i en vågskål (räntebärande konton) och hela svenska folkets belåning (mestadels bostäder) i en annan, torde inte vågskålen med lån tippa över kraftigt?
Med tanke på det så ger ju bankernas utlåningsmarginal (upplånings- kontra utlåningsränta) ännu större effekt?
Peter, du har helt rätt i att svenskarnas pengar finns mycket i fonder. Totalt 8 200 mdr. Bolånen är stora: 4200 mdr. Lägg märke till att endast två av tre svenskar har bolån. Andelen i reda räntor är i det här sammanhanget klart mindre. Hushållens totala inlåning på sparkonton är ändå ca 2 700 mdr. Det är förstås inte jämt fördelat. Framför allt talar vi om äldre. /c