Dyra priser är jobbiga. Men varierande priser är värre. För då har vi svårt att se framåt och planera. Det avkräver oss ett nytt tänkesätt och arbetssätt. Något vi inte använt på flera årtionden.

Pris är inte bara vad vi betalar. Köpkraft. Det är också ett sätt att jämföra prislappar och våra alternativ i vardagen. Handlingsfrihet. Priset är dessutom tempot rytmen samhället och ekonomin. Här kan priset både stödja och bygga förtroendet. Det kan också överraska oss och rycka isär vår vardag.

Reaktionerna märks just nu skarpt i konsumenternas förtroende. Det rasar brant. Till den lägsta nivån sedan över 25 år. Och raset fortsätta. Eftersom köpkraften ska fortsätta rasa.

Oro hörs idag även från kommuner, företag och inte minst inköpschefer. De vet inte ut eller in, säger de. De har aldrig varit med om så svängiga priser på trä, el, kol, stål… De är uppenbarligen stressade. För de måste ifrågasätta sina gamla val på ett nytt sätt.

70 år sedan sist

Efter årtionden av jämna priser är vi kanske in i en ny tid. Senast priserna varierade mer var för 71 år sedan. Det var efter kriget 1951 det stökigt i tyska ekonomin. Något som direkt påverkade oss. Sedan bjöd 70-talets oljekris på nya dyrpriser.

Kruxet är vi är beroende av just stabila priser. De ger oss en skarpare bild av världen. De stabila priserna ger oss trovärdig bild av vår valfrihet och vår rörelsefrihet. Det är som vårt människovärde står på spel, kan det verka. Men det handlar bara om pengar. Ett jämnt pris ger en jämn utblick, framtiden och horisont. Det är därför centralbankerna världen över talar om just stabilitet. För det bygger förtroende. Motsatsen är hemsk.

Sjösjuk i priser

Utan stabila priser har vi svårt att klara oss. Vi blir sjösjuka i pengar. Allt blir upp och ned. För den som upplever ständigt skiftande och överraskande priser tvingas ändra sin plan hela tiden.

Alternativet är att binda sig fort och fast. Att binda sig vid masten i det stormande pris-havet. Det är inte lätt för den som levt ur hand i mun under årtionden med stabila priser.

Den första reaktionen är istället att försöka genomskåda prisstormen. Under stora prisförändringar lägger vi allt mer tid på att jämföra och undvika dyra priser. Vi får en extrem kort sikt. Istället för att vi hellre lägger vår tid på att utveckla nya tjänster och uppfinningar som bygger vårt samhälle på långt sikt, så blir allt fler vardagshandlare i sina egna vardagstjänster.

Kortsiktighet förgörande

Varierande priser tycks ändra vår världsbild. Både direkt och på ett djupare plan. Vi får en ny bild av pengar. Något som kan etsa sig lätt fast i folksjälen. Det riskerar göra oss kortsiktiga och stressade.

Jag minns 70-talets höga energipriser. Det fick svenskarna att börja isolera sina hus och täta fönster. Men dagens breda prisökningar och varierande priser är något helt annat.

Sverige kanske liknar mer Brasilien för ett årtionde sedan. Jag var där och såg hur människor där mötte inflationen på 10 procent. Lokalbefolkningen tog gärna ut sin lön på veckobasis. För folk köpte helst all mat samma dag de fick lön. Som att pengar brann i fickan. Men så höga var väl inte prisökningarna, kan vi tycka. Skillnaden var att de i Brasilien levt med extrem inflation på flera tusen procent under 90-talet. Det lärde folk en läxa, en syn på pengar, en akut syn, som bet sig kvar. Något som kan ske även i Sverige.

Dyra priser kan fortsätta

Tyvärr kan de stabila priserna vi upplevt senaste årtiondena kan vara slut nu. Att den tiden var exeptionell och att vi nu når Dyrpris-samhället. Ett prisernas Darwin. Både i dyrare priser men också i mer varierande priser. Bägge gör vår vardag dyrare och mer svårbegriplig.

Att dyrare och mer variant priser kan hålla i sig skulle kunna bero på flera sker. Dels att företag nu prövat prishöjningar som strategi och ser att det fungerat riktigt bra. Lägg till att bristen på billig elenergi kommer ta fler år att ordna. Kanske tio år, säger de i energibranschen. Under tiden kan den dyra prislappen variera en hel del. En annan faktor är den nya järnridån. Där väst och öst kan bygga parallella näringsliv. Det blir också dyrare. Hursomhelst.

Avtal bygger stabila priser

Ett bra pris är lågt, tänker vi lätt. Men än viktigare kriterium för att bra pris är ett stabilt pris. För utan förutsägbarhet får vi snart se människor demonstrera på gatorna. Contra a tariffa, som de skrek i Brasilien. För vanligt folk klarar tyvärr inte av instabila priser. De har inte de verktygen. Och även om de skulle få verktygen är det få som har den långsiktigheten att använda dem.

Därför behöver vi som kan agera; börja medge; se analysera, tänka och välja pris. Var och en behöver bli sin egen inköpschef i högre grad. För att tåla varierande el-priser över året. Eller för att över huvudtaget kunna planera ekonomin i kommunen, företaget eller hushållet.

Att förhandla fram och binda sig i långa avtal kan var ett sätt att säkra ett pris. Något som borde intressera både säljaren och köparen. Så att inte en kund försvinner, bara för att hen inte förberett sig på högre priser. Ja, avtal ge ju stabilitet för både köpare och säljare. Också något som gör att säljaren kan binda sig vid längre avtal i ende. Det kan vi behöva när så många andra faktorer överraskar oss.

/claes hemberg