Vi är i lågkonjunktur. Vad är det och hur förbereder vi oss? Det handlar om löner, pensioner och mycket mer. Här några aktuella frågor och diskussioner.

Vi är lågkonjunktur. Vad betyder det? Lågkonjunktur syftar att ekonomin växer i lägre tempo än normalt. Det behöver inte vara allvarligt. Närmaste 1-2 åren väntar vi oss en mild eller snäll lågkonjuktur. Värre är det vid ”recession” då ekonomin krymper. Där är vi inte idag.

Men situationen är ändå väldigt speciell. Eftersom vi har sett höga priser. Då ger låg tillväxt att det tar lång tid – flera år – för våra plånböcker att växa i kapp. Så årets höga priser kommer tyvärr svida i flera år.

Kommer lönerna stiga snabbare nu, när priserna stigit?

Antagligen inte. I vissa fall kommer vi säkert se högre löner. Särskilt i bristyrken. Men generellt talas det mest om löneökningar, på 2% per år närmaste åren. Det kanske låter bra. Men det är en fjärdedel av inflationen på 7-8%. Så snittsvensken tappar ändå köpkraft i år.

Ska vi då inte begära högre löner? Nja, det kan låta och kännas rättvist. Men det bara flyttar runt pengar i systemet ännu snabbare och ger ännu fler prisökningar. Och detta slår oftast hårdast mot de med lägst löner, eftersom de inte har samma förmåga att bemöta prisökningar och ändra sin ekonomi. Så därför: låt oss inte höja lönerna rakt över till alla. För det slår mot de som redan har det tuffast.

Lönerna steg mer på 70- och 80-talet. Varför gör det inte det idag?

Hela västvärldens tillväxt har stannat av. Från 4-5% per år. Till idag ofta under 2 %. Istället växer det mest i Asien: Indien och Indonesien är nu i toppen.

Förr växte också vårt samhälles ekonomi på ett bredare sätt. Då var det många bristyrken. Det gav breda löneökningar. Idag är det färre bristyrken. Som programmerare och lastbilschaufför, som kan se fram mot högre löner.

Vill du få högre lön så är det bäst att leta sig till verksamheter som växer. Där de gör smartare eller bättre produktion. Då går det enklare att motivera högre lön.

Att jobba inom vård och skola önskar många skulle ge högre lön. Och där är det också ofta brist på människor. Men kommuner och landsting är också pressade av högre priser, så det kan bli svårt.

Kommer pensionsåldern höjas ännu mer? När vi har låg tillväxt och höga prishöjningar.

Ja, det är naturligt att höja pensionsåldern. Oavsett pandemier och lågkonjunkturer. Eftersom vi lever allt längre. Någon måste betala för våra pensioner: Och det är vi själva. Genom att arbeta. Sedan måste vi inte jobba heltid efter 65 år. Men fler och fler väntas jobba deltid efter 65. Låg tillväxt gör att vi måste jobba ytterligare några år, för att få samma pension.

För hundra år sedan jobbade vi ofta 50 år och levde i 65 år. Då jobbade vi nära 80% av livet. Det gjorde att staten hade råd med pensioner, även om tillväxten då var låg.

Idag arbetar vi ofta bara hälften av livet – 40 år av livets 85 år. Den balansen har samhället svårt att bära. Särskilt som tillväxten backat. Vi får jobba längre.

Hur hög blir räntan? Jag menar förstås boräntan.

Riksbanken som styr ränteläget väntas höja närmaste året. För att sedan väntas räntan sjunka något. Räntan följer ju prisökningarna.

I praktiken betalar snittsvensken idag cirka 2% för rörligt bolån. Om ett år kan den nivån vara 3-4%.

Men se upp för bolånebankerna. De vill gärna ta ut mycket mer. Fråga efter bolånebankens snittränta – den räntan berättar vad snittkunden betalar. Idag strax under 2%. Lyssna inte på bankernas prat om list-räntan: det är bara den ränta som banken helst vill ha ut. De säger gärna 3-4 % redan. Men i själva verket betalar svenskarna mycket mindre.

Hur mycket kan jag sänka min bolåneränta?

Ofta både 0,5-1.0%. Snittsvensken prutar så mycket. Det motsvarar en hel månadslön varje år. På bilden ser du hur mycket bankerna tjänar på dina bolån. Om du betalar 2% så tjänar banken i snitt 1,35.

Och deras vinster har ökat 5-6 gånger senaste tio åren. Så du behöver inte vara snäll mot banken, utan bli en tuff förhandlare. Ring 3-4 banker. Säg att du vill flytta till bättre boränta. Då brukar de vakna till och ge bättre erbjudande

/claes hemberg