Konsumenter har makt att protestera, byta en vara eller helt bojkotta. Det har vi gjort i hundratals år. Men gör vi det idag? Det borde vara en alarmerande viktig fråga för våra myndigheter. Att återta förlorad köpkraft.

På bilden demonstrerar vanligt folk i Brasilien mot dyrare bussbiljetter. Emot avgifter. Contra a Tarifa. De samlade 100 000-tals demonstranter. Liknande protester har senaste åren synts mot dyrt bröd i Botswana och dyr Bensin i Frankrike, dyr gas i Kazakstan…

Rösta på frågan

Första kända bojkotten skedde redan under 1880-talet. Det var irländska hyresgäster som vägrade att betala hos fastighetsägaren Charles Boycott. Därav verbet bojkott. Även franska revolutionen sägs ha startat som en reaktion mot höga brödpriser.

Konsumenträtt i fokus

Men idag när varor och tjänster blivit mer lika varandra så kan det vara snårigt att inse skillnad på våra köp. Särskilt på nätet där allt går snabbt, rappt och köpvillkoren göms undan.

Samtidigt borde det vara enklare än någonsin att jämföra, eftersom det mesta finns just att jämföra på nätet.

Kanske behöver vi nya slags konsumentlagar och konsumentstöd som fångar upp överutbudet, sorterar priser, kvaliteter och utbud. Mer av jämförelsepriser.

Och stöd som når konsumenten i realtid. När precis vi står inför ett köp. Så att rådet, stödet och verktyget är nära till hands. Det borde vara görbart i våra digitala tid.

Starkare stöd

Framför allt tänker jag att samhällets myndigheter och verk verkligen borde bry sig om den moderna konsumentens ställning och makt. För när köpkraften faller som senaste året så behöver vi än mer genomtänkta köp. För att minska nyfattigdomen.

Mer genomtänkta köp, skulle dessutom kunna upprätthålla kvaliteten i våra löner. Så att vi inte bara talar om krona mot krona, utan krona mot kvalitet. Precis så som företag och organisationer gör, och måste göra för att hålla efter sköra marginaler.

Framför allt kan samhället göra en insats på tre områden för att stärka den svenska medborgaren i konsument-ögonblicket. Naturligtvis gäller det i första hand våra stora köp som långa avtal i bolån, el, försäkring mm. Men även vid stora köp och omfattande köp… Här borde samhället i egenintresse stödja svensson:

Svensson behöver

Kunskap – Först behöver konsumenterna löpande lära sig grunderna i sin makt. Att utbilda skolelever kan lägga en bas. Men det är i vardagen vi lever och konsumerar. Behovet av kunskap är mer löpande genom livet, i en rad olika situationer. Här borde myndigheterna se kunskap om sin konsumentmakt som ett livslångt uppdrag och som följer konsumenterna i vardagen.

Inspiration – Sanningens ögonblick för konsumenten är före köpet. Efteråt är det i det mesta för sent. Frågan är vilka fakta som konsumenten behöver ha tillgång till för att göra ett överlagt och proffsigt beslut. Så att konsumenten hajar till, tänker efter och väljer mer långsiktigt.

Verktyg – Sist behöver konsumenten konkreta verktyg. Att det kopplat till varje köpögonblick finns även instrument som klargör konsumentens val och effekten långt framöver. Dessutom kan skicka datan tillbaka löpande, så att konsumenten har koll på sina köp, vanor, ovanor och ambitioner…

Enkel vägledning

Genom åren har vi sett verktyg som jämförelsepriser, snitträntan, normanbelopp, som är tydliga verktyg. Ibland de vässas ytterligare. Samtidigt behövs fler, som kan locka till mer genomtänkta val. Men samhället är på intet sätt klara, vi behöver mer kunskap, mer inspiration och fler verktyg.

Naturligtvis kan vi inte läsa på, använda och ta ställning till alla data samtidigt. Vi behöver ”just in time data”. Men om vi får det rätt portionerat inför varje rätt tillfälle så kan konsumenten absolut skaffa sig långt mer kraft och makt. Något samhället verkligen borde eftersträva.

Allt för att bygga ett starkare samhälle där medborgaren och konsumenten får större makt i sin vardag. Det borde vara i samhällets egenintresse.

Hur ser du på din konsumentmakt?/claes hemberg