Den mest centrala statstjänstemännen i vår tid, i årtionden av fri valuta, kriser, chocker och osäkerhet. Så har våra fura, förklarat och försvarat. I nit och redlighet. Därmed har Stefan Ingves och Riksbanken inte alltid haft rätt i alla sina prognoser. Men det är inte heller deras huvudsaklig uppgift.
Riksbankschefen Stefan Ingves slutar efter 100 räntebesked. I vått, torrt, storm och oväder har varit våra fura, som förklarat och försvarat värdet på svenska kronan. Allt för att bygga förtroende för staten. I rakt nedstigande led efter den svenska ämbetsverkens anfader Axel Oxienstierna för 400 år sedan.
I 17 år har Ingves lett Riksbanken. Dessförinnan jobbade han med 90-talets centrala bankakut och internationella kraftcentrum som IMF, ECB mfl. Med andra ord en huvudperson i Sveriges ekonomi under många årtionden. En sann statstjänsteman, som bidragit med kompetens och självständiga ställningstaganden. Ett urberg i vårt samhälles ekonomi.
Många röster har genom åren kritiserat Riksbanken för att vara för sen, gjort för mycket eller för lite. Kritiken må vara där. Yttrandefriheten står stark. Men riksbanken ska nödvändigtvis inte ändra arbetet.
2%-målet i fokus
Kör-instruktionen har ju hela tiden varit inflationen 2 procent. Om det är fel må så våra. Men det är den körinstruktion som Ingves styrt efter. Den kan mycket väl sänkas till 1 procent när dammet lagt sig. Ingves eftermäle kan mycket väl bli att inflationsmålet sänks till 1%. Men det är inget betyg åt honom, utan vår samtid.
Banken på Brunkeberg har sedan aldrig utlovat en perfektionens maskineri vad gäller framtida prognoser.
Riksbanken är inget SMHI som ska blicka 12 och 24 timmar framåt. Riksbanken är ingen polstjärna som spår i framtiden. Utan Riksbanken och Ingves är vår tids Oxenstierna som visar att staten gör sitt allt för att stödja tilltron till svenska kronkursen. Oavsett väderlek.
Lovar alle man på däck
Oavsett vad som händer. Ja, rösten för riksbanken handlar inte om ”Vad som händer härnäst” utan just detta ”oavsett vad som händer härnäst”. Det är nyckeln till tillit och förtroende. Ja, riksbankschefen mycket av krischef på svarta svanarnas bank.
Riksbanken är ingen kortsiktig spekulation om räntan närmaste månaderna, utan raka motsatsen till alla kortsiktiga valutaspekulanter och ränteanalytiker. Riksbanken är ett enormt långt brobygge, sedan 350 år.
Det har blivit extra tydligt i kriserna senaste årtiondena. Varje gång har Riksbanken stått i strålkastarljuset och lovat bestämda åtgärder och en lång stabil plan. Minns ni 2000, 2008 och 2020. Minns ni 90-talet. Hela tiden är kravet en tydlig plan framåt och ambitionen att inge stabilitet.
Förutsägbarhet ett måtto
Allt handlar om att vinna förtroende, och bygga en tilltro till svenska valutan; vår krona. Som är vårt huvudverktyg i vår så avgörande ekonomi i landet och i vår export. Precis på samma sätt som andra ämbetsverk inom infrastruktur ska inge stabilitet och förutsägbarhet. För vård, tull, skatter, patent…
Att Stefan faktiskt lyckats bevisas också omdömet från omvärlden. Han har under årtionden rest och stöttat centralbanker på en rad andra kontinenter. Inte för att han vet allt om räntan eller inflationen närmast månaderna. Utan för han vet hur kriser ska mötas. Oavsett om de sker i Indonesien eller Filippinerna, berättade han senaste på P1 Sommar.
Att vara förutsägbar, kanske inte låter kul eller spännande, men däri ligger jobbet. Så ska staten fungera. Det är den viktiga och vackra byråkratin, om vi så vill. Precis som andra statstjänstemän varje dag på skolverk, lantmäteriet, naturvårdsverket… Vilket också gör Erik Thedéen, idag gd Finansinspektion till en trovärdigt efterträdare.
Länge leve statstjänstemannen
Att statens tjänstemän är självständiga är en nyckelfråga. Att de har kompetens att ta ansvar och göra professionella beslut. Utan insyn och infiltration från särintressen…
För bara då kan en statstjänsteman göra sitt värv, i nit och redlighet. Det innebär inte alltid allting rätt hela tiden. Men hen jobbar för att göra sitt bästa. Och det är poängen. /Claes Hemberg
/
I ärlighetens namn har Riksbanken vid det här laget förbrukat allt sitt förtroende. Självklart är det ett svårt uppdrag att ”se in i framtiden” och att ständigt vara beroende av hur de större centralbankerna väljer att göra men det är ingen ursäkt för deras urusla arbete senaste decenniet. Var det verkligen tvunget att ha minusränta under flera år? Självfallet inte; anledningen var att inflationen var ”för låg” och att 2 procentsmålet inte uppfylldes. Deras ortodoxa approach har bidragit till att förvärra det samhällsekonomiska läget ytterligare, vilket går tvärtemot deras uppdrag. Kommer aldrig glömma att riksbanken i februari trodde att styrräntan inte skulle höjas förrän 2024. Det verkar bara som att det var de ansvariga på Riksbanken själva som trodde på denna lögn. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/penningpolitiskt-beslut–nollranta-och-oforandrat-innehav–av-vardepapper/
Adrian, vad jag ser har Riksbanken liksom andra centralbanker följt sina instruktioner. De kan ha fel instruktioner. Men de har styrt mot 2%-målet. Enligt de verktyg de har. Visst hade vi alla önskat mer vakna politiker. Men först nu (kanske) har de vaknat./claes
Jag är väl knappast den enda som anser att Riksbanken inte gjort ett tillräckligt bra arbete? Ta Annika Winsth (chefsekonom på Nordea) som du tidigare diskuterat med i tv4 så säger hon precis det som jag säger; att Riksbanken var alldeles för sena på bollen och att det inte duger med ursäkter i stil med att ”vi följer bara FEDs och ECBs prognoser”. Tecknen på att inflationsstormen skulle komma fanns där även innan invasionen (ex höga råvarupriser och transportpriser) och trots det skulle Riksbanken höja räntan först andra halvåret 2024. Till och med lågstadiebarn förstår väl hur man leker följa John så varför betalar svenska skattebetalare hundratusentals kronor i månadslön per individ till ansvariga på Riksbanken? Nej självklart måste man kunna göra en egen självständig analys och kunna stå för den och inte bara skylla på att man följer de stora centralbankerna. Att de stora centralbankernas beslut påverkar Riksbankens beslut är självklart men att följa dessa till punkt och pricka avseende analysen är undermåligt.
https://www.di.se/nyheter/riksbanken-sagas-risken-ar-att-man-knacker-bostadsmarknaden/