I Sverige går 9 av 10 tåg i tid, säger statistiken. Men siffrorna leder vilse. Vart annat tåg eller 75 miljoner tågpassagerare är sena varje år. Till väntande elever, patienter och kollegor. Vad kostar det och vem tar emot fakturan?

Världens första snabbtåg japanska Shinkansen firar nu 60 år. Snabbheten är ändå inte huvudsaken. Med många hundra miljoner resenärer varje år är exaktheten i tid den helt avgörande oljan i maskineriet.

När tåget mellan Tokyo och Osaka avgår var fjärde minut, skulle en minuts fel snart störa hela tågnätet. Inte konstigt att exaktheten behöver vara exakt. Igår var Shinkansen i snitt 10 sekunder sen, noterar staden morgontidning Asahi Shimbun, som ett viktigt sportreferat.

Missar helt matchen

Våra svenska tåg är däremot inte med i matchen. I Sverige missar 1088 tåg sin tidtabell varje dag. Kruxet är att vi räknar inte ens tid på rimligt sätt, om du frågar japanen. När den japanska morgontidningen klagar på några sekunders försening, så rullar svenska tåg 5 minuter sent och noteras i vår statistik som ”ankom i tid”. Det gör att vi i svenskar tror att 88% av tågen var i tid i fjol. Vilket är en lögn, för alla som kan läsa en tidtabell och har ett möte att passa.

Tågsvenskan visar sig innehålla glosor och räknesätt som inte skulle ge godkända avgångsbetyg i grundskolan. När svenska tåg började rulla 1856 kanske 5 minuters felmarginal fungerade. Men nu behöver vi räkna om – färsk statistik.

Inte ens om vi tittar på svensk statistik under rubriken ”enligt tidtabell” får vi rätt svar. Det står 58%. Men datorn till statistiken räknar bara hela minuter. Den kan inte förstå sekunder. Om vi räknar strikt tidtabell så är sannolikt 40,1% i tid. Eller att 1 088 tåg per dygn är sena. Men vi vet inte. För det mäts inte.

Prislapp på 2 mdr

Tågets matematik räknar så illa att vi har svårt att bättra oss. Är vi snälla så är det varje år 75 miljoner svenskar som är sena på tåg. På väg till sina elever, patienter och kollegor. Räknar vi bara på 5 minuters försening och normal timlön så landar tåg-svinnet i svenskarnas arbetskostnad på över 2 miljarder varje år. Vart ska vi skicka fakturan?

Frågan om tid faller ändå i skuggan av den stora gåtan i svenska tågkaoset. Frågar vi japanerna så är det inte tekniken, utan omtanke som gör jobbet. Att städaren, stinsen, föraren och elektrikern jobbar alla mot samma mål. Att de förutser och avfärdar fel innan de uppkommit.

Inte en teknikfråga

Vanliga svenska tågursäkter duger därmed inte längre. Skyll inte på ljusfel eller fallande ledningar. Felet startar hos oss människor. Eller ännu mer exakt hur vi samarbetar. Allt faller tillbaka på cheferna. Är det någon fallande ledning som är problemet så är det den fallena ledningen absolut högst upp i hierarkin.

Även passagerarna bär ansvar, menar japanen. Den japanska tågstädaren i rosa uniformer klipper en vagn på 67 sekunder. För skräp är ovanligt. Titta på svenska tåg, stationer och städers gator så liknar vårt land allt mer ett skräpigt Neapel. En genuin svensk omtanke behövs inte bara på tågen, utan på långt fler höga stolar.

Omtanken kan även direkt vinna över tid. När jag senaste åkte från Tokyo station, fanns två helt olika perronger som hette nr 4. Jag stod förstås vid fel, blev vägledd till rätt tåg, och åkte fyra minuter sen. Vilket är helt i tid om du frågar en svensk.

Vad säger du?/claes hemberg