Varför bryr sig svenskarna så lite om räntan? Den är ju långt viktigare än priset på mjölk… Och dyr blir räntan. ”Svenska normalräntan är 2-3 procent”, sa Riksbanken nyligen. En tydlig uppskattning, som är en ny räntevärld för många. Med andra ord behöver vi prata mer ränta.
Räntan var länge något som statsöverhuvudet bestämde. Ofta en kung. Räntan var därför under långa tider väldigt stabil och förutsägbar, för att inge just stabilt förtroende.
Ändå visar historiken att räntorna faktiskt åkt utförsbacke 1,5%-enheter per århundrade. För att staten har stegvis fått konkurrens.
När nya samhällskrafter som köpmän och senare företagare vuxit sig starka pressades räntan. För nu var pengarna inte längre lika nära kopplade till statskassan, utan samhällsekonomin.
Senaste årtionden ser vi därför på räntan närmast tvärt om: att räntan ska leva helt och hållet med omvärlden. En mer fri marknadsränta. Bara så inger den förtroende.
Senaste 40 åren har den räntan också reagerat starkt på omvärlden stora förändringar. Fallande tillväxt och produktivitet har pressat räntan till minusränta åren 2015-2020.
Så har också räntan gått från en stor till en betydligt mindre fråga för svenskarna samvete. Den har däremot varit fortsatt kostsam, eftersom svenskarna köpt allt dyrare hus. Ändå har intresset tynat. För den har mest känts billig på sitt sluttande plan. 3% idag är ju lägre än 10 % förr.
När jag var barn diskuterade folk vad priset på mjölk. Som att det avgjorde ekonomin. Idag borde vi tala räntan.
Vi kan mycket väl få en ny inflationsvåg på halsen. Därför vet vi inte vad normalräntan är längre. Att Riksbanken säger 2-3% är en analys och en förhoppning. Analys – för att de önskar sig jämna prisökningar på cirka 2%. Vilket kan kräva en ränta strax över. Förhoppning – för att de bedömer att samhället mår bäst av en ränta däromkring.
Vi som medborgare kan bara hänga med. Vi kan inte gärna gissa eller spekulera i framtidens räntan. Det är för svårt. Just nu är boräntan platt. Både 3m, 1, 2 och 3-åringen är alla nära 4%. Vem som fick rätt vet vi om tre år. Vi kan bara jämföra och välja där vi får ut mest av räntan, oavsett om det är sparräntan eller boräntan. Det blir vår hemläxa, vart tredje år.
Vad väntar du dig av räntan?/Claes Hemberg
Jag tror att räntan peakar inom närmaste 5-10 månaderna för att sedan plana ut och sjunka.
Min gissning är lika bra som någon annans:)
Tomas, du och Riksbanken tänker lika. Riksbankens säger ju att februari kommer sista höjningen. Hoppas att ni bägge har rätt. /c
Undvik kommande lågkonjunktur….. Höj inga räntor!
Hur skall detta gå till?
Tag bort eller åtminstone reducera ränteavdraget. (47miljader)
Riksbanken får då EJ höja räntorna.
Konsekvenserna för hushåll med bolån, blir lika långt som det är brett.
Företagen får lägre ränta (lägre Kostrnader), behöver därmed inte prishöja i samma utsträckning, antal konkurseer minskar. –varsel om uppsägning minskar. – arbetslösheten ökar inte och inflationen tar inte mer fart.
Bostradsbolagen får inte högre räntor. – Hyrorna behöver inte höjas, – inflationen hålls nera.
47 miljarder kan satsas på lägre arbetsgivaravgifter, som ger företagen lägre kostnader vilket ger lägre inflation och lägre hyror. Se ovan
Claes, att minska ränteavdraget håller jag med om är en fackla att tända. Tyvärr slocknade den diskussionen under åren med minusränta. Då hade den verkligen kunnat göra ett bra jobb. Att minska ränteavdraget nu törs nog ingen tänka, eftersom räntorna är så hemskt betungande alltsedan. Men när räntan lugnar sig igen om 2-3-4 år så behöver vi ta upp frågan om ränteavdraget igen. Jag är beredd. /c
Mycket av Sveriges inflation är importerat så vad än Riksbanken säger så påverkas de av svenska kronan. Även inhemsk billig energi blir dyrt då vi kan sälja på en dyr europeisk marknad vilket då också leder till ökat inflation. Så om svensk styrränta till stor del styrs av omvärlden måste vi i stället fokusera på att öka tillväxten och sysselsättningen. Det är oambitiöst att vi alla ska spara på energin. Bättre att få hem tung industri och råvaruproduktion genom att skala upp ren energi i mängder (kärnkraft?). Kanske vi kan pålägga skatt på produkter producerat med el från kolkraft. Då blir vi också till större del självförsörjande vilket är bra ur ett supply chain och säkerhetsperspektiv. Det leder inte till lägre inflation men då blir den inhemsk i stället för importerat och fler får jobb och kan betala högre räntor och dyrare mat.
Kim, håller med om att billig el är en nyckel. Och då främst för nya satsningar och nya företag. Dvs jobb och kompetens. Här kan politikerna agera betydligt mer långsiktigt /c