Hem » Räntan fortsatt låg

Räntan fortsatt låg

Riksbanken höjer räntan till noll, när en lågkonjunktur står för dörren. Hur kan de? För vi har olika glasögon. Vi kan jämföra det med väderprognoser, som ofta gäller både temperatur, vind, soltimmar och nederbörd. Riksbanken fokuserar bara på en av faktorerna. De andra faktorerna överlåter de till politiker, affärsbanker mfl. Därför kan Riksbanken hissa parasoll trots risk för hårdare blåst.

Riksbanken höjer räntan till noll. Signalen är att finanskrisen är bakom oss. Samtidigt väntar lågkonjunktur 2020 och sedan låga räntor kanske ett helt årtionde, beroende på ett växande robotsamhället som expanderar genom besparingar. Rörigt? Ja, här finns många tidsperspektiv som krockar och ger helt olika bild av vår ekonomi.

Att Riksbanken höjer räntan till noll beror på att ”det är lämpligt”, förklarar Stefan Ingves. Samtidigt pyr kritik från en rad bankekonomer. De förstår inte höjningen, utan vill snarare se en sänkning. Orsaken är att de har olika tidsperspektiv.

Affärsbanker gör ofta affärer med fokus på närmaste 6 månaderna. Riksbanken däremot blickar snarare sällan kortare än 2-3 år. Det gör att Stefan Ingves inte tar hänsyn till vi närmaste månaderna kan få se en långsammare ekonomi – eller en lågkonjunktur. Utan Riksbankens sikte är redan inställt bortom 2022 och där ser det redan ljusare ut. Framför oss kanske vi bara har ett mellanår.

Samtidigt debatteras ett större skifte än lågkonjunktur och finanskris. För senaste årtiondet med till synes hopplöst låga prisökningarna behöver inte alls enbart bero på press från finanskrisen.

Utan mycket talar för att samhällets omfattande effektiviseringar pressar priserna. Vi talar om robotar, digitalisering, datorkraft och allmänna effektiviseringar. Det gör att vi har tillväxt utan prisökningar. Något som Riskbanken inte ofta nämner. För det gäller inte deras tidshorisont. Cykeln av effektiviseringar är hur som helst en enormt stor kraft.

Under dagens presentation nämnde Ingves mot slutet den stora cykeln med fallande räntor sedan 1980-talet. Men det är ingenting som Riksbanken rår på. Riksbanken styr inte över stora ekonomiska cykler, utan fokuserar på konjunkturen närmaste åren, påpekade han.

Cyklerna vi talar om började på allvar synas under 70-talet. Första cykeln började när världens centralbanker släppte sina valutors koppling till guldet. Något som skulle stabilisera världen efter andra världskriget. Med mer fria valutor ökad global handel kom snart prisökningar och påföljande rekordhöga räntor som steg från 3-5% till 14-20% in i 1980-talet.

Andra cykeln inleddes när valutorna släpptes fria kring 1990. Sedan dess har räntorna varit i utförsbacke. Från 14 till 0 % i Sverige. Global handel har fortsatt. Frågan är vilken cykel vi är i nu. Kanske är det inte bara prisökningar som ska styra räntorna. Det ger ju konstlat låga räntor. Dags för en ny cykel. Men det är inte centralbankernas ansvar, utan här krävs pålästa politiker.

Vilken är din räntetaktik? /claes hemberg

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *