Vi delade hälften hälften. För 23 år sedan var det ovanligt. Idag är det viktigt. Den som tvekar kan läsa veckans Allbrightrapport.
Idén var jämställt hemma. Därför bestämde vi hälften hälften på förhand. Vi bytte var femte månad under 20 månader.
Ett jämställt och mer framgångsrikt jobb var en sidoeffekt. Men nu visar Allbrights senaste rapport hur frågan är superhet. Chefer tvekar över att få barn. För gammaldags ägare har svårt att se ersättare och jobbrotation.
Det gör att bara trångsynta män (med hemmafru/utan barn) dominerar rekryterarnas topplista. Naturligtvis hämmar detta bolagens utveckling på ett kusligt dumt sätt.
Med andra ord behöver näringslivet sätta n
ed foten. Utgår vi ifrån att mångfald en hyperviktig konkurrensfördel, så behöver föräldrarledigheten delas exakt lika. No fuzz.
Vilket blir första bolaget att ta ställning och öppet tala om vikten av jämt delad föräldraledighet?
På min första pappaledigheten 1996 blev jag stoppad på gatan av japanska turister som ville ”fånga ett unikt ögonblick”. Idag är Barnvagns-pappor vanliga, åtminstone i Sverige. Men få delar ännu hälften hälften. Där finns mycket kvar att göra. För barnen skulle och för näringslivets skull.
Till och med i Japan börjar barnvagnspapporna nu märkas på stan. Men än så länge är det mest västerländska pappor som syns på Tokyos gator.
Hur väljer du?/claes hemberg
Tack Claes för att du skriver och tar upp det här ämnet även på din blogg! Jag själv jobbar som it-konsult och har varit hemma med mitt första barn och planerar att vara det med mitt kommande barn också. Men tyvärr är det inte lika vanligt i varken sambons mammagrupp eller bland mina kollegor.. Det här behöver förändras!
Henrik, bra att du är på. Hur gör vi för att förändra? /c