Länder slåss om batteristäderna som nav för sin egen utveckling. När svenska staten då bidrar med 1% och kanadensiska 50% är det inte konstigt vart fabrikerna hamna. Lägg till just nu svag efterfrågan som vi. diskuterade vi på Di-tv. Det sätter extra fokus på subventioner. Där Sverige är kanske snåla, naiva eller bara realistiska.
Batteristaden Borlänge blir inte av. Åtminstone inte närmaste åren. Orsaken jag hör mellan raderna handlar krasst om subventioner.
Svenska staten var beredda att subventionera med 1%. Tyskland subventionerar med 10-20%. Medan Kanada bidrar med hela 50%. Då är det inte konstigt att en kommersiell aktör väljer sista alternativet. Vi talar ju om en global marknad.
Batteristäderna som växer
Annorlunda är det för fabrikerna i Mariestad och Göteborg. De ska ju försörja lokala fordonsfabriker. Volvo lastvagnar i Mariestad samt Volvo personbilar i Göteborg. För dem är den lokala etableringen helt avgörande. De vill ju hela tiden ha nära till utvecklingen och produktion.
Däremot behövs mer el. Hela Västra götaland diskuterar nu frågorna högljutt. I förra veckan pratar jag senaste med regionens utvecklingsdirektör Helena Lundberg Nilsson. Hon menar att kärnkraften hinner de inte vänta på. De behöver vindkraft till havs. Omgående. Annars kan 10 000 jobb hotas i regionen.
Landets första batteristad Skellefteå visar inte heller någon tvekan, utan har full fart framåt. De tvekar inte över priserna på batterier eller efterfrågan. Eftersom Northvolt på plats siktar på mer högkvalitativa batterier. De siktar på de nischer där kunderna ofta är beredda att betala lite extra mycket.
I ett telefonsamtal med Joachim Nordin, vd Skellefteå kraft, ville han gärna se att byggbolagen kommer tillbaka till staden omgående. Och bygger vidare. ”Det saknas bostäder för 50 nyinflyttade varje vecka”.
Så olika är villkoren för batteristäderna. Och så olika ögon måste vi ha på dem när vi följer dem. Särskilt som just våra nya svenska batteristäder kan bli nya nav för innovation, kompetens, arbete och ekonomi. Industrihistoria som gärna kan jämföra med järnvägens utrullning på 1860-talet. ett ämne som jag absolut jag ska återkomma till
Här krönikan i Affärsvärlden som berör ämnet.
Mer om batteri-frågan
/claes hemberg