Priserna i skyltfönstret borde ge en bild av priserna, kan vi tycka. Särskilt i dyra viktiga bolån. Men så fungerar inte bolånebanker.  Idag är det istället ett stort gap mellan skyltfönstrets ”Listpris” och den verkliga räntan vi betalar ”Snitträntan”. Ofta över 1%-enhet eller 1/5 av boräntan.

Svenskarnas största utgift i livet – bolåneräntor – är mest gömt i ett dunkel. Både hos bolånare och bolånebanker. För faktan i skyltfönstret hos bolånebankerna är kanske inte så vägledande utan mer vilseledande.

Trots att snittsvensson idag betalar boräntor på 150 000 kr per år. (3m x 5%) Och bankerna gör rekordvinster… Så saknas vettiga enkla konsumentfakta. Det som att marknaden inte riktigt fungerar. Eftersom ingen (få) tycks ens försöka vägleda konsumenterna på ett vettigt sätt.

Många olika räntor samtidigt

Ett problem är att alla banker visar upp många helt olika begrepp kring sina boräntor. Du kan lätt hitta tio olika boräntor att välja mellan. Hos en enda bank. Inte konstigt att kunden blir passiv.

Trots att merparten väljer rörligt, så raddas det upp väldigt många alternativ på bundna räntor. Sedan talar bankerna gärna om sina dyra räntor (listpriset) istället för det som snittkunden verkligen betalar (snitträntan).

Om vi utgår från svenssons verklighet; så borde ”Snitträntan 3m” vara ryggraden i bolånebankernas faktabank. Den bygger ju på  bolånarnas verkliga utgifter, är inget bolånebankerna visar upp i all omtanke eller som konsumentvänlig information. Det är ett krav från Finansinspektionen sedan 2015.

Allt för att få konsumenterna att se vad de betalar i onödan. Idag betalar snitt-lånaren också 0,6-0,7% lägre än listpriset. Eller 18 000 kr per år.

Stort räntegap

Räntegapet varierar dessutom kraftigt beroende på bindningstid. I bankexemplet här så är skillnaden över 1%-enhet på den kortaste räntan. Är bolånaren mest blyg där? Det är oroväckande, eftersom den är vanligast.

Men trots rekorddyra boräntor så tycks inte konsumenten förstå eller använda skillnaden. Antalet bolånare som byter bank är få. Är begreppen för svåra, råden otydliga eller har konsumenten för stor rädsla för banken?

Om svenskarna någon gång borde engagera sig och byta till lägre boränta är det nu, när det där boräntorna är rekorddyra. Det har sällan varit mer lönsamt. Men vad gör folk?

Abonnemang dyra

Myterna är ytterligare ett hinder. Vi behöver inte vara vana vassa förhandlare. Det är bara till att byta och det lönar sig. Samma byte vi kan göra på telekom, el, försäkring, tv, musik… alla våra dyra abonnemang i livet.  Ja, abonnemangen vi betalar vare sig vi är vakna eller på semester kostar en stora del av ekonomin.

Trots att myndigheterna ställt stegvis högre krav konsumentfakta så tycks inte rörligheten öka nämnvärt. Eller är det just det ökade gapet mellan listpris och snitträntan som visar att flyttarna är allt mer aktiva.

I så fall är vi särskilt aktiva i 3 månaders bolån. Ett gott tecken, om det stämmer. Något som de flesta inte alls tycks känna till. Eller använda. För konsumenternas engagemang saknas. För de förstår inte allvaret. Och valet. Här borde staten se en ypperlig möjlighet att stödja sina medborgare för att stödja och bygga svenskarnas hushållsekonomi. Där basen är just bolånet.

/claes hemberg