Inflations-chocken når nu sin topp. Det är en milstolpe. Det är en viktig vändning. Vi kan börja se ljuset bortom den historiskt höga inflationen. Men allting blir inte bättre på en gång. Utan det tar fler steg och flera kvartal. År 2023 blir först en pris-röra.

Att inflationen nu ska sjunka låter ju bra. Men inflation är ett lite lurigt begrepp. Som många missförstår. För ibland är inflation och prise närmast lika begrepp. Så har det varit senaste året. Men när inflationen nu vänder ned, så gör inte priserna det. Tyvärr.

Här samtalet på tv 4 ekonominyheterna.

Enligt Riksbanken toppar inflationen nu i januari på strax över 10 procent. Konjunkturinstitutets analys säger snarlika 11 procent. Hurra. Det är första signalen om lugnare tider. Men det är en bit kvar. Och det blir först mer ojämna och oreda i priserna.

Snittvaran 2023: 110 kr

För inflation och priser går bara åt samma håll när inflationen stiger. Då stiger även priserna. Som i fjol steg snittvarans pris från 100 till 110 kr. Då vara inflationen och även priserna var upp bägge 10 %.

Men när inflationen faller slutar inte priserna att stiga. Priserna stiger då bara i en lugnare takt. För ”inflation” är själva tempot i ökningen. Medan ”priser” är det vi faktiskt betalar.

Lägre pris-ökningstakt

Så när inflationen nu toppar och börja sjunka från 10 till 5 %, närmaste året, så är det takten på prisökningarna som halveras. Men det betyder inte att priserna halveras. Tvärt om. Priserna stiger bara i lugnare takt, 5%, vilket är mer än dubbelt snabbare än vanligt.

En snittvara som för ett år sedan kostade 100 kr. Efter ett års rekord i inflation (10%) så kostar snittvaran istället 110 kr. Även om mat dubblats i pris, el och boräntor blivit ännu dyrare.

Snittvaran 2024: 115.50 kr

När prisökningarna nu under 2023 lugnar ned sig till halvfart (5%) så stiger snittvaran vidare till nivån 115,50 kr. Ändå är vi nu vid en milstolpe, för tempot är lugnar ned sig.

Så 2023 blir dyrare än 2022. Fördelen är att lönerna i år väntas stiga 3-4 procent. Så årets prisuppgång smärtar inte alls som fjolårets inflationschock.

Mer röriga priser

Skillnaden 2023 är istället att priserna varierar mer. Snittvaran blir dyrare. Men framför allt kommer vi se priserna ändras sänkas, höjas och justeras oftare och mer. För nu upptäcker företag, butiker och affärer mer direkt kundernas reaktioner. Butikerna har inte får sålt som de tänkt.

Nu kommer företag och butiker reagera med att sänka och ändra priserna. På ett mer aktivt sätt än tidigare. Något många glömde bort under de många lugna pris-åren.

Några prissänkningar

Bara senaste dagarna har jag sett Tesla och Ica sänka flera priser. Även trävaror och el väntas bli billigare. Men våra dyra bolån ska bli dyrare. För räntorna fortsätter upp en stund till…

Summa summarum väntas snittvaran i samhället fortsätta bli 5% dyrare närmaste året. Men priserna blir också mer ojämna.

Enkelt uttryckt så kan mindre förädlade varor enklare sjunka i pris. Eftersom där är färre mellanhänder som kan lägga på sina egna prishöjningar. Och tvärt om; ju fler mellanhänder desto större risk för nya prishöjningar.

Företag och hushåll kan bäst möta de fortsatta prishöjningarna med att 1) ha extra koll på priserna och 2) följ hur priserna varierar och 3) välj om. Strunta i gamla vanor. Skaffa nya. Nu är chansen. Den som härdar ut kan få se flera priser bli billigare. För nu kommer priserna också variera mer.

Mer prisvariation

För efter en prischock vankas pris-röra. En turbulens. Både upp och ned. Särskilt efter många år med låga prisändringar som var närmaste stilla under 2015-2020. Efter en överraskande prischock behöver samhället ny hitta en ny balans och ordning.

Priser behöver hitta en ny rätt nivå – på mer lång sikt. Det kommer att innebära både höjningar och sänkningar. 

Å så får vi hålla isär begreppet inflation (prisernas ökningstakt) medan priser är det vi betalar i kronor. Därför följer begreppen varandra i uppgång, men inte i nedgång.

Bättre 2024

I år 2023 tappar vi återigen lite köpkraft. Eftersom  priserna stiger lite mer än lönerna. Bättre blir det först 2024. Då räknar Riksbanken med inflation kring 1-2%. Då kan lönerna stiga mer än priserna stiger. 

Först 2024 kommer vi uppleva att priserna stabiliserats och att lönen kan ge lika mycket eller lite mer köpkraft. Även om köpkraften om ett år snarare är på 2013 års nivå.

Så även om vi då kan pusta ut över att köpkraften är tillbaka, har vi lite att jobba ikapp. Det kan ta 5-10 år. Köpkraft tar tid att jobba ikapp. Å andra sidan har vi lärt oss en hel del av våra verkliga behov senaste åren. Vi har antagligen blivit betydligt bättre på att välja och värdera vår val. En slags tillnyktring.

Vad väntar du dig av 2023?/Claes Hemberg