(TECH) Techbolagen i väst och öst kan te sig lika, men agerar på väldigt olika arenor, på två väldigt olika sätt. En tech-järnridå kring Kina, stoppar rak konkurrens. Ridån har skapat delvis två helt olika techvärldar, som kanske aldrig möts.

Tech ger konsumentens frihet, hör vi mest i väst. Men den bilden stämmer inte alls lika bra i Kina. Något som kan färga av sig på kinesiska affärspartner och länder. De kanske väljer den kinesiska tolkningen av tech istället.

Skillnaderna blir tydliga när vi jämför amerikanska Amazon med kinesiska tech. Amazon står för 40% av näthandeln i USA. Samma siffra visar näthandeln Alibaba i Kina. Bägge talen är imponerande.

Amazon dominerar näthandeln i västvärlden på samma sätt som Alibaba är den stora vinnaren i Kina. Och de två möts inte på riktigt, eftersom det inte verkar i samma tech-värld.

I väst bidrar ny teknik till att konsumenten får större frihet och insyn. Effekterna är förgörande för gamla affärsmodeller. Shoppinggallerior, branscher slås sönder och stora klädkedjor som H&M slåss i motvind. Amazon köper, växer och köper. Myndigheterna är oroade över deras dominans och debatterar både köpstopp och högre skatter.

I Kina ser bilden annorlunda ut. Näthandeln har vuxit fram i samma takt som konsumtionen. Kineserna har delvis hoppat över generationen shoppinggallerior som fenomen. De hann aldrig sluka medparten av handeln som vi sett i exempelvis USA. Istället har 100-tals miljoner kineser gått raka vägen ut på nätet. En annan stor skillnad är att politiska inblandningen.

Vi vet att partiet i Bejing med hjälp av techbolagen har fått mätinstrument och verktyg som vilken annan diktatur skulle drömma om. De kan mäta åsikter, tankar och politisk oro i sms, sociala medier, mejl och även genom konsumtionen. Något som de mer än gärna exporterar till sina partnerländer i omvärlden och vi får en värld delad i väst-tech och öst-tech. Med två helt olika tolkningar av friheten och ansvaret i tech-tidevarvet.

Kinas begränsad techvärld handlar inte bara om yttrandefrihet. Köpmönster på nätet kan snabbt avslöja en persons oskattade inkomster och även ge myndigheterna en hint om olagliga inkomster.

Att bolag som Alibaba accepterar denna nära relation till partiet kan vi tycka är märkligt. Men vad har de för val? Upplägget är förstås delvis ömsesidigt. Bolaget får fördelar om de sköter sig. Och med stöd från staten kan de växa sig stora inom Kina och på sikt även växa utomlands. Men då måste det bli med uppköp. Att växa som okänt namn i ett främmande land tar för mycket tid. Här har vi också ett flera uppköp i utlandet. Tencent har köpt in sig exempelvis i det sociala mediebolaget Snap. Hellre kan jag tänka att de kinesiska techjättarna enklare växer med de Kinesiska intressfären. Att vi får se Alibaba växa starkt i Vietnam, Pakistan, Mellanöstern och Afrika…

När jag frågar techförvaltaren Anders Tandberg Johansson, på DNB tech har de en tydlig åsikt om Alibaba.

”Alibaba har vi ägt men inte längre. Andra kinesiska jättar som Tencent och andra har sina tydliga konkurrenter i USA. Vi väljer hellre Västvärldens mer öppna bolag. Vi har pengar i Lenovo. Deras enkla raka datorer tycker vi ger en billig aktie.

/claes hemberg