Vi får nu en liten kort lågkonjunktur som biter sig kvar. Ja, svensken kan snart få 2013 års köpkraft. Samtidigt mår börsbolagen bra. Kommunerna har det motigt. Bostadspriserna faller vidare. El-priserna är fortsatt dyra. Bara att håll ut. Motvinden 2023 kan att ta flera år att jobba ikapp.

Hur blir 2023?  Diskuterade vi i Tv4 Nyhetsmorgon.

I år väntar den mest förutsedda lågkonjunkturen i mannaminne. Vi får en lugnare ekonomi och lägre tillväxt. Vi talar om en lågkonjunktur. Men den är snällare och kortare än vanliga lågkonjunkturer.

Vi får denna gång upplever vi ingen stor arbetslöshet, utan mest bara mindre fart i ekonomin, mindre styrka i kronor och tillväxt. Efter stök (2022) kommer förhoppningvis lite stiltje (2023). Men då behöver vi också använda dessa lugnare tider.

Att lågkonjunkturen blir såpass mild beror på att den hålls i hårda tömmar av Riksbanken. För pressen och nedgången kommer inte utifrån. Den beror visserligen på hur vi senaste årtionden mött svagare ekonomi med Riksbanken allt lägre ränta. Istället för att jobba oss igenom motvinden har vi levt på smågodis av billig ränta. Nu får vi istället surt ta oss igenom den tuffa vägen.

Lågkonjunkturen denna gång är därför högst medveten. Det är Riksbanken som höjer räntan för att bromsa prisökningarna, vilket slår mot hela ekonomin. Det finns tyvärr inget annat sätt att göra det på. Lågkonjunkturen är därför den mest förutsägbara i historien. Men den blir ändå jobbig.

Hur fattiga blir vi?

Trots lugnare ekonomi kommer vi 2023 att känna oss markant fattiga. Orsaken är att köpkraften redan har fallit under senaste året. Varje 100-lapp vi hade för ett år sedan är idag köpkraften 93 kronor. Eftersom priserna gått upp. Sådana prisuppgångar är ovanliga. Senast vi hade det var 70 år sedan. Kruxet med tappad köpkraft är att vi våra löner är tillbaka på 2015 års nivå. Det tar flera år att jobba ikapp. 

Tyvärr fortsätter fallet i köpkraft även under 2023. Även om prisökningarna minskar, så får vi inte igen gamla priser. Utan inflationen beskriver hur snabbt priserna ökar. I år ska priserna att öka långsammare. Kanske hälften så fort. Då blir köpen ändå fortsatt mer dyra ett år till. Vi kan med andra ord i år nå 2013 års köpkraft. Även om det står 2023 i kalendern.

Kan vi inte ta ut högre löner?

Nja. Halva landets ekonomi går visserligen bra. Företagen går i det mesta riktigt bra. (Vilket inte betyder att börsen ska upp. Den styrs fortsatt mycket av ränteläget).

Den andra halvan av ekonomin – stat och kommun – går knackigt. Eftersom de lever på skatteintäkter, som inte stiger nämnvärt. Att då hoppas på högre löner, skulle elda på priserna ännu mer ett år till. Det vill samhället undvika, eftersom det mest drabbar de svagaste grupperna. Därför behöver vi vänta med högre löner, utan nu surra oss vid masten och bita ihop.

Dyraste utgiften?

Under året fortsätter vår klart dyraste utgift att stiga uppåt. Bolånen. Som tar var fjärde lönekrona. Och vi får vänja oss vid dessa dyrare priser. Som dessutom lär variera mer i pris. Det syns ännu tydligare i el-priserna. Som både är dyrare och varierar mer.

Bolånen blir ännu dyrare. Snittbolånet (3m) kostade för ett år sedan 3 500 kr/m. Nu kostar samma bolån 12 000 kr/m. Det är över 100 000 kr extra varje år. Och den nya höga nivån väntas hålla i sig 1-2-3 år.

El har blivit den andra dyra överraskningen. Den kommer nu att falla i pris under mars-april. Men inte till gamla låg nivåer utan elbristen gör att priserna blir högre än normalt flera år framöver. Och de väntas också variera mer än tidigare.

Hur går bostadspriserna?

Priserna på bostäder är i sig inte så viktiga, eftersom vi mest bara bor kvar. Men priserna säger något viktigt om svenskarnas ekonomi. Under 30 år har bopriserna stigit. Från botten 1992 till 2022. Det är samma tid som räntorna pressats ned. Så husen är i sig inte mer värdefulla, utan prislappen styrs mest av priset på pengar (räntan). Särskilt hos vi svenskar som tillhör de som har störst lån i Europa.

Dyr ränta, få lönelyft, köpkraft som faller… ger då närmast ett naturligt fall i bostadspriserna. Kanske 20 % ned i år. Det är bara en bild som sammanfattar svenskarnas ekonomi.

Och de lägre bopriserna kan hålla i sig några år. Eftersom svenskarnas behöver flera år på sig för att reparera de sår som vi åkte på 2022 och 2023. Hur lång tid tar det? Ja, det kan ta 5-10 år att reparera vår köpkraft. För den tar vi ofta bara ikapp en procentenhet per år.

För hushållen påminner medicinen den hos företagen. Att höja kvaliteten i jobbet, höja priserna och behålla kunderna. Då kan vi återigen skaffa oss löner som ökar mer än priserna.

Ja, att greppa en pressad ekonomi handlar undvik, jämföra och förhandla. Det handlade mitt Ted-talk om juni 2022. Här också hela diskussionen i Tv4 Nyhetsmorgon.

/Claes Hemberg