Hem » E-krona blir verklighet

E-krona blir verklighet

Sverige får första gången på 350 år en ny valuta. Ekronan når oss redan om 2 år. Det lovade Stefan Ingves idag. Fördelen är både säkerhet, riksbanken återtar greppet om kronan och lägre pris för hanteringen. Och ja, sista sedlarna och mynten är snart borta.
Riksbankschefen Stefan Ingves sa det med klar stämma, på en di-konferens. Det är dags att pröva e-kronan. Han lovar vi inom två år ska få en test-e-krona. Han säger ”test” för att inge ödmjukhet. Men vi vet att detta är enda vägen framåt.

För inget annat land i världen har marscherat så snabbt ifrån mynt och sedlar till digitala pengar. Vad få tänker på är att samtidigt har riksbanken förlorat mycket av makten över själva pengarna. För det är vanliga banker som har monopol på distributionen av vanliga sedlar, mynt och digitala vanliga kronor.

E-kronan blir nu riksbankens verktyg att återta makten över kronan. För den kan bara produceras och makuleras på Brunkebergsåsen. Plötsligt kan vi gasa på och bromsa valutan enormt mycket snabbare. Det ökar dessutom säkerheten att ha två system. Ett för vanliga digitala kronor (bankkronor) och ett för e-kronan som är riksbankens egen krona.

Att vanliga sedlar försvinner från banker, mataffärer och kaféer runt om i Sverige går knappast att stoppa. De är för dyra att hantera. Till slut kommer varje 100-lapp kosta 200 kronor att hämta ut från en affär eller bank. Då förstår alla att det inte är hållbart.

Istället får vi lära oss att betala med telefonen. Ja, betalkort är också snart borta. Utan vi har en betal-app på telefonen – fotar av prislappen och genast har vi betalt. Samtidigt sparas köpet, på rätt plats i budgeten. Praktiskt, säkert och snabbt.

Om två år är det dags att pröva tekniken. Som är ett väldigt naturligt steg. Även om inte alla vill se det.

// claes hemberg

6 kommentarer

  1. Kent säfström säger:

    Vad med äldre, handikappade på ngt sätt som inte har IT eller kan eller vill. Alternativt invandrare, turister?

    • Claes Hemberg säger:

      Kent, naturligtvis måste e-kronan fungera väldigt enkelt och lätt för de många. Därför tala ju också Ingves om en testperiod. Titta förresten på Peking. Där finns flera butikskedjor som bara tar betalt via en särskild app. Har du inte den kan du inte handla. Dit väntar jag mig att vi är på väg. Men det tar fler år, så att ”de många” får tid att pröva ordentligt./c

  2. Sam-Olof Samin säger:

    Vad händer vid en kris eller krig, när människor inte kan handla eller kommer åt sina kryptovalutor pga att ström med mm slås ut.
    Skall vi klösa ögonen ur varandra för att få mat.

    • Claes Hemberg säger:

      Sam-Olof, en bra och vanlig fråga som fler borde fundera på. Är fysiska pengar säkrare än digitala? Det är inte för att tåla totala haverier som Riksbanken vill utveckla e-kronan, utan det har som jag skriver bara med kontroll och daglig säkerhet att göra. Kanske vi en dag har så stort förtroende för e-kronan att vi alltid är beredd att använda den. För att just staten finns där som garant. Då tål den det mesta av stress. Så länge telenäten och it-strukturen är uppe.
      Men att fysiska pengar är tryggare, är något av en chimär. Våra fysiska pengar utgör idag någonstans 2-3 procent av hela valutamängden. Med andra ord kan endast 2-3 kronor av 100 på banken gå att ta ut om vi alla går till banken samtidigt. OM vi inte ska starta jättelika tryckerier.
      Kort sagt går inte alla digitala pengar att omsätta till fysiska eller ens vanliga kronor heller att få ut som fysiska pengar och plocka ut den dagen (om den nu finns) som allting tekniskt havererar. Därför finns de som talar om ha mat hemma, eller guld hemma eller en hög med sedlar. Men även mat, pengar och guld kommer att bli svårt att omsätta till andra förnödenheter i en händelse av total kris. För i en händelse av total kris slutar vi antagligen lita på att även sedlar och guld har något rimligt värde. Att stapla dessa varor för säkerhets skull kostar också stora pengar. Personligen skulle jag inte vilja ha ett stort värde i guld i byrålådan. Därför litar vi – de flesta av oss – hellre på systemen. Om det är något vi ska stapla i förrådet så blir det mat. Eftersom det vet vi att vi behöver. Kruxet är hållbarheten. Personligen väljer jag att lita på systemet. /c

  3. Erik Larsson säger:

    Hej Claes!

    Har nu suttit och hårdgooglat en stund på sökbegreppet ”e-krona vad är det”, läst minst tjugo artiklar med samma innehåll och formuleringar men går ff bet!! Jag brukar inte se mig själv som särskilt korkad, är 63 år civilingenjör Ind.Ek., trogen lyssnare till både ekonomiekot och plånboken i P1 för att nämna två poddar och uppskattar de framträdanden jag tagit del av med dig då de hittills varit mycket klargörande men begriper iaf inte vari den stora grejen med e-krona är! Din beskrivning ovan är nog minst dålig hittillls och jag börjar nästan fatta men undrar nu om inte en jämförande tabell mellan de båda begreppen skulle vara nåt för mig och några till för att polletten skulle ta sig dit den hör hemma!?

    Jag kommer bara på två variabler just nu men tror att du förstår vad jag menar och kan säkert fylla på med flera.
    Naturligtvis menar jag inte att du har de svar som Ingves/Skingsley avser komma fram till i sin utredning men kanske finns där frågeställningar/variabler som skulle kunna platsa i en sån här tabell men då med ?-tecken för e-kronan och därmed vara klargörande även utan färdigt svar i dagsläget.

    Några exempel Vanlig krona E-krona Min kommentar här
    – Vem är utgivare (garanterar värdet/skulden)? Affärsbankerna (Riksbanken?) Trodde Riksbanken alltid var garanten
    – Kan omsättas kontant? Ja ?
    – (osv)

    Sparbankerna/Swedbanks experiment med laddbara kontantkort för några decennier sedan var väl något som skulle kunna liknas vid den effekt man önskar uppnå med en e-krona. OM den tanken stämmer så begriper jag inte varför man inte skulle kunna gå vidare med DEN idén utan att införa något som låter som en ny valuta.

    Well, vore kul om du fick lust att ta dig an mina funderingar på det sätt som du finner lämpligt!

    Tackar på förhand!

    Erik Larsson, Enskede

    • Claes Hemberg säger:

      Erik, att ibland inse att vi inte förstår, borde nog fler landa i. Det väl bara då vi är ödmjuka nog för att lära oss något helt nytt, mer och bredare. Ofta när jag själv på möten uppriktigt säger ”nej, nu förstår jag inte”, så får jag de mest pedagogiska svaren. Så låt oss fortsätta så, fråga mer.
      Till din fråga:
      *Riksbanken har alltid haft monopol på att trycka fysiska sedlar och prägla mynt. De utgör idag någonstans 5% av allt värde som står registrerat på alla våra konton. Att det inte är mer fysiska pengar beror på att riksbanken, räknat fram att de inte behövs fler. De är bara dyra att tillverka och dyra att ta hand om.
      *Digitala pengar som vi swischar och eller betalar räkningar har ju samma värde som sedlar och mynt, men ursprunget är ofta något annat. Det är tillverkade på banken. Den större bank som pengar att låna ut till ex ett bolån har nämligen rätt att producera digitala pengar. Så länge dessa pengar faktiskt att har ett reellt värde i en fastighet. Så växer faktiskt penningmängden.
      *E-kronan är här en modern krona från Riksbanken. Den går att fullt jämföra med digitala pengar. Men fördel för Riksbanken är att vår gemensamma bank kontrollerar produktionen, och enklare kan styra valutamängden i samhället. Så kan vår gemensamma bank lite återta kontrollen över kron-produktionen. Fördelarna är flera:
      Idag har ju storbanker faktiskt nära nog ett monopol här, det gör att de kan utöva makt och påtryckningar på olika sätt. Detta har vi inte sett, vad jag vet. Men bara den insikten gör att Riksbanken vill återta initiativet.
      Det är särskilt intressant idag när vi talar om att räntan inte kan sänkas så mycket lägre. Men då kan staten tillverka mer pengar och med e-kronor enkelt föra ut dem till medborgarna.
      *e-kronan ska visst gå att växla till sedlar och mynt
      *e-kronan bore rimligtvis innebära ett e-krone-konto på riksbanken. Som ett sparkonto, men antagligen lär vanliga banker också erbjuda dem.
      låt oss nu följa riksbanken.se: Där berättar de om framstegen, diskussionen, utredningar mm. Vi har en del att lära.
      Under tiden kan vi lite jämföra med digitala valutan Mpesa i Kenya och Tanzania. Den startade som sms-pengar. Och idag är ca 30 proc bnp via Mpesa. Med fördelar som bättre kontroll mot korruption, färre rån, bättre integritet för kvinnor som vill behålla sin lön mm

      Var det något mer du funderade på när vi talar e-kronor?/c
      /c

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *