För 50 år sedan blev oljan besvärligt dyr. Är vi där igen? Nej, men el-priserna kan ändå bli en mer långvarig huvudvärk. Dyr el kan bli som en extra skatt. Som försenar elektrifiering.
Dyr olja skakade Sverige i grunden, med start 1973. Hela 70-talet blev stökigt. Med stora prisökningar, demonstrationer och kronras. Hus byggdes om. Industrier fick jobba om. Kärnkraften växte på allvar.
Ofta när vi svenskar talar om energi så diskutera vi bara el. Vi talar så gärna om vårt vatten, vind, sol och kärnkraft som viktiga energi-ben. Dels för att vi kan styra priset bättre, genom att själva producera den och den är ju lokal.
Dyrare el att vänta
Men den rena elen är knappast allt vi har. Elen är viktig och den går inte att välja bort. Men den sätter agendan för så mycket annat.
I efterdyningarna av priskaoset senaste åren räknar nu analytikerna med dyrare elpris framöver. Ökad efterfrågan och ojämn tillgång är orsaken. Med den enkla logiken att ojämnheter höjer priserna.
Vad händer då med elektrifieringen? Den blir dyrare. Och än mer försenad. I synnerhet om att räntan är dyr några år till. Kanske kan den ta fart igen 2026? Men så vet vi att el tar lång tid att växa…
Oljan hänger i
Sedan är vi långt ifrån så el-orienterade som vi själva vill ge sken av. Den rena elen i är en liten del av vårt hela energiuttag. Oljan lever i högsta grad kvar som ett eko från 70-talet. Sedan har vi biomassa.
Främst är vi fortfarande gravt beroende av oljan. Vid krisen 1973 var det visserligen värre. Då var vi starkt beroende av oljan, som då dominerade 80 procent av vår energi. Idag är den nere på 30% av totala energiuttaget. Och här har vi tydliga planer framåt.
Bortglömd fossil eldning
Svårare är frågan om biomassa. Den nämns sällan i debatten. Där har vi samtidigt sett den stora tillväxten senaste årtionden. Den utgjorde 5 procent av vår energi vid oljekrisen och är idag några 30 procent. Där eldar vi fortfarande en hel del. Ofta i värmeverk.
Här talar vi om jätteinvesteringar för att byta till el. Något som vi kan antas flyttas fram många år om el-priserna blir dyrare. Och även bromsa elektrifieringen. Om inte en ryggrad i energimixen inte hänger med kan knappast de nya idéerna frodas fullt ut och ta för sig.
Transporter en nyckel
Boven i det enskilda oljedramat är samtidigt mest transp
orter. Transporter svarade år 2018 för 76 procent av den totala slutliga användningen av fossila oljeprodukter. Återigen lär elpriset spöka på sitt egna säregna sätt.
Och i oljefrågan är inte bara priset på el och olja som bromsar, utan tillgången är minst lika besvärande. Vi talar elstolpar. Den infrastruktur som verkligen saknas för att uppnå ett brett el-skifte. Och de blir inte fler bara för att elpriset sticker upp.
/claes hemberg