Börsens starka start under andra pandemiåret får många att skaka på huvudet. Men rusningen är fullt logisk om vi ser tillväxten, stimulanser och räntan. Och uppgången kan just därför fortsätta flera kvartal till.
Pandemin har alla börshandlare för länge sedan glömt. Istället blickar världens ekonomer över en väntad sanslös rekordtillväxt världen över. USA väntar sig i år växa över 6 % och Europa 4,4 %. Att den är konstgjord bryr sig färre om.
Vi måste gå tillbaka när 40 år eller till 80-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. Inte konstigt att börsen sprudlar.
Men den starka tillväxten liksom börsens starka start 2021 är mer en tillfällig börsfest. Just nu eldas den på av riktigt superbränsle i form av jättelika stimulanser i både USA och Europa, lägg till våra låg räntor och dessutom låga prisökningar (inflation).
Med andra ord kan inte börsen gå annat än uppåt.
Slår vi ihop siffrorna för katastrofåret 2020 och rekordåret 2021 så är tillväxten inte alls lika glamorös. USA stannar (20-21) då lite över 1% per år och Europa på -1%. Det låter som ett skakig bålverk.
Stimulanserna håller däremot igång ekonomin flera år framåt. Allt för att slippa det w vi så efter finanskrisen. Dessutom tar det många år att pumpa ut de stora löftena, utbetalningarna och effekterna från USAs och Europas räddningspaket. Därför väntas ändå tillväxten fortsätta starka 3,5-3,8% även nästa år, 2022.
Fler stimulanser
Därefter kan vi mycket väl se fler stimulanser. Dagens politiker tycks ju närmast skotträdda för lågkonjunkturer. Hellre då låna och låna tänker de… Vilket naturligtvis inte fungerar på sikt. Men just nu är stimulanser alltid bättre än bistra verkligheten… tänker de.
Lägg sedan till att de låga räntorna antagligen hänger kvar under många år framöver. Centralbankerna har lovat det. De vill sin vana trogen inte utmana ekonomin med stigande räntor. Får vi aldrig höga räntor igen? Inte under den nuvarande doktrinen med löften om starkt ”ränte-stöd”…
Börsen skakar till
Utfallet blir en dopad ekonomi med korta börsrusningar upp och ned under några månader. Olika orosmoln kommer alltid. Och det är alltid några som trycker köp eller sälj…
En vanlig oro gäller räntan. Spekulation i räntor gör att den ibland rycker till uppåt. Men de är mer korta ryck än någon riktig uppgång, säger de räntehandlare jag pratar med. Centralbankerna har ju lovat låga räntor.
Även prisökningarna (inflationen) kan hoppa till i höst och skrämmas lite. När plötsligt alla ska handla ny garderob, cykel, skor… Men det är bara tillfälligt. När vi väl fyllt garderoben och skohyllan så blir vardagen mer vardagslik igen. Västvärldens fallande tillväxt i 40 år, ser inte ut att byta riktning. Vi européer blir istället allt äldre och konsumerar mindre…
Ett ny ekonomisk fart märks också tack vare att självaste pandemin lockat fler att omfamna digitaliseringen. Det kommer att hålla priserna ännu närmare mattan många år framåt. Vi ser med andra ord fram mot ett japanscenario där räntor, prisökningar och den breda tillväxten är historiska låga. Sedan måste vi exportera för att hålla vår ekonomi igång.
En bransch superväxer
En ny superkraft får vi dessutom närmaste årtiondet. En 150 år gammal industri ska bytas ut. Ett fossilt system ska skrotas. När vi byter ut elda fossilt till el. Vi talar om verkligt hiskliga belopp. Bara Sverige planerar vi att 1200 mdr ska investeras. Det kan förstås dubblas flera gånger… som brukligt när de gäller infrastruktur…
Stater, stora bolag, kommuner och regioner kommer köpa, ställa om och investera på ett sätt vi aldrig varit med om. Klimatet och koldioxidskatter kräver det. Vi har redan sett några spännande initiativ av Nortvolt i Skellefteå, Einride ordnar smarta transporter för SKF, Oatly, Electrolux, Cocacola. Samtidigt som SSAB och och H2Greensteel bygger CO2-fria stålverk. mm.
Politiska kriser nästa stopp
Ska börsen aldrig falla igen? Jo, naturligtvis. Men inte på grund av stigande räntor eller rusande prisökningar. Det närmaste hotet måste istället vara politiska kriser. Som kan hålla i sig några kvartal…
I Italiens ekonomi har vi en egen europeisk oroshärd. Kinesiska sjön med konflikter kring Taiwan borde tyvärr inte överraska. Afrikas 50 länder har unga befolkningar men ännu inte den tillväxt de behöver, vilket kan blossa upp…
Brist på kompetens kan också bli en verklig stress. När vi blir allt äldre och stora grupper välutbildade ingenjörer, sjuksköterskor och läkare gå i pension, så har vi många 100 000 svenskar att ersätta. De tar årtionden att ordna.
Lugnare 2022
Nästa mer logiska försiktighet i ekonomin och på börsen sker framåt Q4 i år. Då blir investerare mer avvaktande, för när vi blickar in i 2022 inser vi att tillväxten inte är lika stark. Och bolagens vinstsiffrorna blir svårare att överträffa.
Men samtidigt är räntorna låga, stimulanserna löper på och prisökningarna är låga… så vart ska pensionspengar och annat sparkapital ta vägen om inte till börsen. Vi kan visst köpa dyrare boenden, men även där finns en naturlig stopp, eftersom lönerna inte tycks hänga med upp.
Nya era dröjer
En evig börsuppgång låter det som. Naturligtvis inte. Men just nu tycks politiker och centralbanker vara överens om att lågkonjunkturen har vi avskaffat, så som vi sett den senast på 90-talet. Under tiden de är beredda att låna på framtiden, så finns ingen broms eller verklighetsanpassning.
Kanske är det först när de unga klimat-aktivisterna inser att tidigare generationer inte bara ”tagit planeten”, utan även fyllt bankvalven med skuldsedlar… som vi får se en ny politik. Ja, när gatan kräver stopp på lån och stimulanser… då kan verkligheten komma ikapp.
Vad väntar du dig närmaste åren? /claes hemberg
Nedväxt kanske är vårt enda alternativ?
Maria, historiskt har vi löst problem med hjälp av nya idéer, ny forskning och ny teknik.
Om vi alla går tillbaka till att elda kakelugn med ved och kol så löser vi knappast några gåtor.
SSABs gröna stål, vattenkraften som driver min elbil, gröna batterier från Northvolt i Skellefteå… listan med idéer saknar vi knappast. Naturligtvis kommer alla idéer inte lyckas, men då kommer vi på nya…
Sedan kan vi förstås sluta subventionera diesellastbilar, energislukande industrier mfl. Så nog behöver vi bromsa också. Men då handlar det om att bromsa de som inte förnyar sig. För att locka fram nya lösningar. Återigen.
/claes
Jag har precis hittat din blogg och vilket fynd! Tack för den tid du lägger på den och att du delar med dig av dina tankar och kunskaper.
Måns, kul att du är med.
Ser fram mot de forsatta diskussionerna
/c
Vad är ditt råd om man har en större summa att investera (i indexfonder) i dessa tider? Hela summan på en gång eller att portionera ut det över tid? Vill minnas att du tidigare pratat om att portionera ut det över fem kvartal?
Robert,
om du ska flytta över till börsen under 5 eller 10 kvartal beror på hur viktiga pengarna är. Desto viktigare pengar desto längre tid.
Eftersom börsen har en tendens överraska oss…
Indexfonden eller lågprisfonden funkar väl. Fördelen med dem är bredden och lågt pris (max 0,4%). De kräver ingen analys av dig som sparare. I första hand skulle jag föreslå hälften i en Sverigefond och hälften i en globalfond.
Och sist spara det helst på ett ISK-konto (med noll i avgift) så får du även mest i handen
/c
Hej! Super att kunna följa dig genom åren!! Hur tänker du kring Sverigefond? Funkar Spiltan investmentbolag? Eller är Spp Sverige aktiefond mer att föredra?
Dav, personligen tror jag mer på investment om jag får välja mellan dessa två. Av den enkla anledningen att de är mer välskötta. Än snittet av alla börsbolag. Så enkelt. Själv köpte jag Kinnevik senast/c
Hej Claes,
Hur tänker du kring avgifter när det gäller fonder?
Jag vet att en del säger att man ska välja fonder med låga avgifter. Men det finns ju fonder med höga avgifter som ger bra avkastning netto efter avgifter är betalda , till exempel Lannebo. Är det inte mest rätt att titta på jämförelseindex över en längre tid ? Jag tänker att de som generellt förespråkar låga avgifter inte vanligtvis säger något om att jämföra med lämpligt index. Skulle vara intressant att höra hur du resonerar om detta.
Med vänlig hälsning,
Bosse
Bosse, absolut finns det fonder som visat på bra resultat. Som Lannebo, Didner, Carnegie, Odin… Men historiken säger ju bekant inte särskilt mycket om framtiden. Så jag skulle i så fall välja flera olika ”aktiva”. Och sedan måste du själv följa dem varje år. och se att de fortsätter att vara bäst i klassen. Och det är just detta sista steg: att hålla fonderna i örat, som många glömmer. För alla dem är billiga fonder ett bättre val. Då kan de ju strunta i att kolla och byta… fram till pensionen. /c