Hushållen kan bli vinnare 2024. När motvind byts mot medvind. Det sker när räntan faller och kronan stärks. Det kan ge hushållen dubbel revansch. Även om företagen får lite mer motvind. Vandringen tillbaka till köpkraften före orosåren lär däremot ta längre tid än många inser.
Den ekonomiska vintern senaste har mest av allt slagit hårt mot hushållen. För hushållen har svårt att ändra inköpen. Eller som företag gör och skjutsar priserna vidare. Flera av hushållens vardagspriser är istället upp både 20 och 30 procent, senaste tre åren.
Värsta smockan senaste åren gav förstås dyrare boräntor. Upp från snittet 1,5 till idag 5,5% för rörlig boränta. Eller från 30 000 kronor till 110 000 kronor per år för ett vanligt 2-miljoners lån.
Lägg till att den försvagade kronan som senaste åren givit hushållen extra motvind i alla importerade köp. Något som särskilt slår mot hushållen som köper en hel del från utlandet, som grönsaker, kläder, resor, teknik mm.
Revansch 2024
Några få priser vet vi faller 2024. Boräntor faller. I takt med att riksbankens sänker styrräntan. Energipriserna som el och bensin har vi också sett falla. I takt med att världsekonomin bromsar litegrann. Här diskuterar vi 2024 i tv4.
Fallande ränta gynnar också jobben, eftersom företag ofta lånat pengar till dyr ränta. Pengar som nu blir billigare och kan gå till annat nyttigare och mer framåtriktat, som nya jobb.
Ny riktning 2024
2024 blir i räntan och kronan hushållens nya medspelare.
Fallande räntor blir starkaste bidraget 2024. Även om det dröjer till hösten.
Stärkt krona ligger också i korten. För när ekonomisk oro lägger sig brukar kronan stärkas. Där är vi nu. Vändningen skedde redan i november, ser det ut som.
Och en stark krona lär märkas på alla köp från utlandet; från mat, kläder till resor. För bomull, bananer, bensin och badresor blir alla billigare i kronor räknat.
Lönerna gör jobbet
Några hoppas till och med på breda fallande priser – deflation. Vi har sett det i både USA och Kina. Att senaste årens priser backas tillbaka. Visst kan de naggas i kanten, men det är inget stort att hoppas på.
Istället är det våra årliga små löneökningar så får göra jobbet. Så att vi tar igen tappet i köpkraft senaste åren.
Företagen tveeggade
För företagen blir det lite mer kluvet 2024. Starkare krona är det inte alla företag som gillar. De många bolag som exporterar har gynnats senaste åren, men får nu smaka på motsatsen. De som importerar blir nu vinnare.
Att räntan faller gillas däremot av alla. Förutom banker då. Lägre efterfrågan bromsar däremot ekonomin 2024 och vi kan få se 30 000 nya arbetslösa. Vilket bara är en liten och hanterbar ökning.
Dyrare normal ränta
Därför blir prisökningarna och räntan något dyrare närmaste tio åren än vad vi sett historiskt. Istället är nya normala räntan 2% och normal boränta 3,5%. Det är den nivå vi måste vänja oss vid. Mer diskussion i tv4.
Nya tag i elektrifieringen kan också bli ett problem för ryggraden i Europas verkstad. För en annan region står för den mest utvecklade tekniken. Kina leder stort produktionen av el-bilar, el-bussar och el-lastbilar. Skiftet till el kan därmed konkurrera ut europeisk industri.
Därför måste Europa snabbt ställa om till el – i hela samhället. För inte tappa hela frågan. Från fabriker, lager, fartyg, transporter och hushåll. Att ställa om till el handlar inte bara om klimatet, utan även att utveckla industrin till där den behöver vara om bara några år.
Vägskäl 2024
En rad länder står inför politiska val. Trump är dessvärre sannolik igen. Ryssland oroar. Mellanöstern oroar. En rad revolter i Afrika oroar… Men det påverkar inte ekonomin i det korta perspektivet, under just 2024.
Den globala polariseringen i öst-väst (USA-Kina) är ett mer direkt hinder. Något som hämmar den ekonomiska utvecklingen. Eftersom polariseringen bygger två parallella ekonomiska system – som är sämre än ett stort.
Fördelen är stora investeringar som ligger framför landet Sverige. Mycket pengar väntas nu strömma in i äldrevården, elektrifieringen och försvaret. Dessutom är den billiga importen från Kina delvis avbruten, vilket gör att vi börjar tillverka mer hemma i Europa. Vilket ger jobb. Och även något dyrare varor.
/claes hemberg